Sjukvårdsministern: Undantaget var avgörande när jag tackade ja

Det har gått drygt ett år sedan Acko Ankarberg Johansson bytte kontor, från riksdagshuset och socialutskottet till socialdepartementet ett kvarter bort och posten som sjukvårdsminister. Basen för arbetet är Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna och sjukvården är ett av de politikområden som har fått ett eget avsnitt.

– Allt som finns med där är på gång, men det är lite olika tidsperspektiv. Huvudmannaskapsfrågan kommer att ta ett par år.{{toplink}}

Under hösten ska avtalet revideras. 

Vad vill du ha in i avtalet?

– Det har jag nog inte grunnat så mycket på, mer än att de utredningar som är på gång ska in för att göra det mer stabilt. 

Avgörande formulering

Tidöavtalet hade också en avgörande betydelse för att Acko Ankarberg Johansson tackade ja till ministerportföljen. Frågan om krav på att bland annat vårdpersonal ska anmäla papperslösa är formellt inte hennes ansvar utan ligger på migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) bord, men de högljudda protesterna har inte gått obemärkt förbi på socialdepartementet heller.

– Nej. Jag har sagt många gånger att vårdpersonal inte får vara tysta. De ska säga vad de tycker och tänker, säger Acko Ankarberg Johansson.

I Tidöavtalet står att ”Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare”.

– Det var avgörande för mig när jag skulle ta uppdraget, att det stod att man skulle utreda ett undantag för ömmande omständigheter.

Att tacka ja till hela portföljen?

– Jag läste förstås hela Tidöavtalet, annars kliver man inte in som regering. För mig kändes det rätt konstaterat, det finns ömmande omständigheter. 

I det tilläggsdirektiv som presenterades i augusti ska utredaren inte på förhand låsa sig vid några specifika undantag, men Acko Ankarberg  Johansson säger att direktiven innebär ett utvidgat uppdrag jämfört med meningen i avtalet. 

– Alla partier fick med fler saker. Tidöpartierna är överens om att vidga undantagen, så det tycker jag är ett styrkebesked. 

Utredningen ska vara klar om knappt ett år och först efter sedvanlig remissrunda kommer regeringen att ta ställning. {{toplink}}

Gängbrottslighet och krig i Europa gör också att vissa frågor tar betydligt mer plats nu. Läkemedeltillgång och hälso- och sjukvårdens krisberedskap ligger på ministerns skrivbord.

– Beredskap tar mycket större utrymme än vad jag hade trott för ett par år sedan. Vi jobbar inte bara med kris som en dimensionerande målbild utan även krig. Det som har tillkommit är välfärdsbrottslighet. Fusk och slarv har alltid funnits tyvärr, men det som tillkommit är kriminella handlingar som är systemhotande också inom sjukvården, säger Acko Ankarberg Johansson.

Näst flest tillkännagivanden

Som ordförande i socialutskottet under förra mandatperioden drev hon igenom en lång rad tillkännagivanden i riksdagen och flera gånger var det ett enigt utskott som stod som avsändare. Under riksmötet 2022/23 blev det 69 tillkännagivanden, bara justitieutskottet hade fler. Nu har det blivit hennes ansvar att ta dem vidare.

– Hade jag inte fått den chansen hade jag blivit besviken. Nästan alla har landat ner i ett uppdrag eller i något vi gör, så de allra flesta tillkännagivanden är på rull.

Samtidigt är då frågan om ett uppdrag innebär att ett tillkännagivande också är genomfört.

– Det är en diskussion som vi hade i utskottet flera gånger och som vi har här också. Ska vi skriva av ett tillkännagivande när vi gett ett uppdrag eller när det faktiskt hänt ute i verksamheten?

 

linda@altinget.se