Sjukvårdsministern: Utredningen om statligt huvudmannaskap är ett första steg

Skulle kommittén komma fram till att flytta ansvaret till staten för att möjliggöra ett bättre helhetsperspektiv, kommer ett nästa steg innebära att överväga hur ansvarsfördelningen ska se ut med den del av hälso- och sjukvården som kommunerna ansvarar för. Det skriver Acko Ankarberg Johansson (KD) i en replik.

Förbundsordförandena för Sveriges Arbetsterapeuter, Vårdförbundet och Fysioterapeuterna välkomnar utredningsdirektiven men frågar sig varför inte 290 kommuner inkluderas i en statlig sjukvårdsutredning. Målet med en utredning av sjukvårdens huvudmannaskap har alltid varit att se över möjligheterna för att få ett statligt ansvar för sjukvården istället för 21 regionala ansvar.

Utredningen är ett första steg mot mer nationellt ansvar för hälso- och sjukvården. Jag ser med stor förväntan emot de slutsatser som den parlamentariska kommittén kommer fram till. Det är sant att mycket vård och samordning utförs i kommunerna. Det är verksamheter som överlag fungerar väl lokalt. Vi har i direktiven gjort en avgränsning som innebär att titta på huvudmannaskapet för 21 regioner, inte för 290 kommuner.

Samtidigt noterar jag att det finns en bred politisk enighet och ett starkt folkligt stöd för att det öka det statliga ansvaret för den del av hälso- och sjukvården som regionerna ansvarar för.

Ett nästa steg

Skulle kommittén komma fram till att flytta ansvaret till staten för att möjliggöra ett bättre helhetsperspektiv, kommer ett nästa steg innebära att överväga hur ansvarsfördelningen ska se ut med den del av hälso- och sjukvården som kommunerna ansvarar för.

Kommittén kommer arbeta självständigt, och parallellt medan jag och mina kollegor på socialdepartementet kommer fortsätta med allt annat arbete för att förbättra svensk hälso- och sjukvård i samma fart. Viktigt att understryka är arbetet med att öka vårdkapaciteten, att intensifiera omställningen till god och nära vård med primärvården som bas samt att korta vårdköerna fortsätter i hög takt.

Den breda diskussionen viktig

Det och allt annat som är påbörjat och aviserat, inte minst med bakgrund av det som redan är förhandlat under hälso- och sjukvårdskapitlet i Tidöavtalet kommer fortsätta för att förbättra förutsättningarna för att ge en jämlik vård efter behov.

Det är viktigt med en bred diskussion om hur hälso- och sjukvården ska utformas, och nu har vi för första gången på mycket lång tid en utredning som ska se över hur ansvaret kan se ut för att främja jämlik och god vård på lika villkor.

Beslutskedja: Ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården

1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
8/6
2023
15/6
2023
22/6
2023
10/8
2023
11/8
2023
15/8
2023
25/8
2023
28/11
2023
16/1
2024
20/3
2024
27/6
2024
5/9
2024
10/9
2024
17/9
2024
2/6
2025

Forrige artikel Trots väljarstöd har investeringarna i medicinsk forskning minskat Trots väljarstöd har investeringarna i medicinsk forskning minskat Næste artikel Regionerna bör avstå från att höja patientavgifterna Regionerna bör avstå från att höja patientavgifterna
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.