Stormen om könslagen: Kvittningsförbud och intern oenighet

Frågan om en ny lagstiftning för att göra det lättare att ändra juridiskt kön landade på socialutskottets bord i höstas. Tidöpartierna är oeniga i frågan så i stället för ett lagförslag från regeringen har Moderaterna och Liberalerna tagit saken i egna händer.

Detta har hänt

Förslaget om att upphäva den nuvarande lagen och ersätta den med två nya, en om juridiskt kön och en om kirurgiska ingrepp, kom från den dåvarande S-MP-regeringen redan 2018. Lagrådet avvisade förslaget med motiveringen att Regeringsformens beredningskrav inte var uppfyllt. Bland annat ansågs remisstiden alldeles för kort.

Hösten 2021 kom sedan ett reviderat förslag som även det skickades till Lagrådet. De ansåg bland annat att det saknades skrivningar om hur Socialstyrelsen skulle göra vid misstanke om att någon använder sitt nya personnummer för att begå brott. 

Efter regeringsskiftet 2022 blev det tyst. Varken KD eller SD ville gå vidare med förslaget. I stället tog L och M själva utkastet på en proposition till riksdagen. 

Att regeringspartier med en majoritet bakom sig väljer att vända sig till riksdagen för att få igenom förslag är ovanligt. För femton år fanns ett liknande fall då Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet ville få igenom lagändringar för att tillåta könsneutrala äktenskap. 

De kompromisser som KD då ville se accepterades inte av övriga i Alliansregeringen som i stället vände sig till oppositionen. Även det förslaget behandlades i ett av riksdagens utskott, civilutskottet, innan det röstades igenom våren 2009.

Nu har L och M alltså gjort samma sak med frågan om juridiskt kön och kirurgiska ingrepp. Socialutskottet har behandlat frågan vid flera tillfällen sedan i höstas och tidigare i år krävde KD och SD ytterligare en remissrunda då de ansåg att förslaget ändrats utifrån Lagrådets synpunkter, något som resterande ledamöter i utskottet inte gick med på eftersom hela processen då skulle försenas.

I förra veckan lämnades förslaget, som en majoritet i socialutskottet står bakom, över för beslut.

Omröstningen

Riksdagen ska fatta beslut om lagförslaget nästa vecka, den 17 april. S, M, V, C, L och MP har alla meddelat att de kommer rösta för lagen, men internt i flera av partierna finns motstånd.

I fredags kallade Moderaterna till ett extrainkallat möte med riksdagsgruppen som är splittrad i frågan. Ulf Kristersson hade dagen innan uttryckt att han egentligen velat se en 18-årsgräns för att ändra juridiskt kön, i stället för den 16-årsgräns (med vårdnadshavarens tillstånd) som anges i den nya lagen.

Även S-kvinnor, med riksdagsledamoten Annika Strandhäll i täten, motsätter sig lagändringen. För unga med psykisk ohälsa eller diagnoser är en förenklad process inte rätt väg att gå, anser den tidigare socialministern som själv lade fram förslaget 2018. Även i Liberalernas kvinnoförbund går åsikterna isär.

Kristdemokraternas gruppledare Camilla Brodin har begärt kvittningsförbud vid omröstningen. Det innebär att alla riksdagsledamöter måste infinna sig för votering. Både KD och SD lägger sitt hopp till att riksdagsledamöter från de partier som är splittrade i frågan ska byta sida.

Den tidigare utrikesministern Margot Wallström är en av dem som har uppmanat ledamöter att gå emot partipiskan.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.{{toplink}}

linda@altinget.se, miol@altinget.se