Svantesson spår lägre inflation än tidigare prognos

En större nedgång i inflationen, högre tillväxt och viss ljusning för bostadsbyggandet i regeringens nya prognos för svensk ekonomi.

Inflationen fortsätter nedåt, men prisnivåerna kommer fortsatt att vara höga. Det säger Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff om det ekonomiska läget.

– Vi har svag tillväxt och vi har en ökande arbetslöshet som också naturligtvis gör det ekonomiska läget rätt så tufft, säger hon.

Bedömningen är fortsatt att Sverige kommer befinna sig i en lågkonjunktur till 2025. Bland annat har minskade bostadsinvesteringar dragit ned tillväxten.

– Det är inte en djup lågkonjunktur. Det här är inte en pandemi, det är inte en finanskris, men det är en lågkonjunktur, säger Svantesson.

”Inte effektiv politik”

Finansministern konstaterar nu en viss förändring när det gäller bostäderna.

– Men även om det här vänder nu så tar det tid för bostadsinvesteringarna att komma i gång eftersom att det är långa processer.

Elisabeth Svantesson ser inte att regeringen hade kunnat göra något för att förhindra fallet i bostadsinvesteringar.

– Där kan man inte med enormt stora miljarder gå in från statens sida. Det skulle dels ha påverkat inflation såklart, men det är inte heller effektiv och bra politik.

Samtidigt fortsätter sysselsättningen att falla, arbetslösheten stiger och antalet konkurser ökar. Regeringen ser också risk för att efterfrågan i omvärlden på svensk export och investeringar minskar. Inflationen kan också bli högre än väntat men likt Riksbankens och Konjunkturinstitutets bedömning är regeringens prognos att inflationsmålet på 2 procent nås under 2024.

– Vi ska ta det här i mål. Vi är inte där än, men vi närmar oss målet, säger finansministern.

Svantesson: Hur kan regionerna använda pengarna bättre?

Inför den kommande vårbudgeten ligger inflationsbekämpningen fortsatt i fokus, samtidigt som den lägre inflationen enligt Svantesson nu ger ett större handlingsutrymme.

– Välfärden och sjukvården har det väldigt tufft. Vi ser också att vi har stora behov inom försvaret och trygghetsområden. Här finns ett behov av att stötta.

Regeringen gör bedömningen att inflationens nedgång kommer att göra det lättare för regionerna nästa år. Tidigare har Tidöpartierna aviserat ytterligare 6 miljarder i statsbidrag för 2024.

– Det tror vi kommer göra väldigt stor nytta. Det ser olika ut i olika regioner naturligtvis, och vi har också sagt att det är viktigt nu att jobba med strukturella reformer. Hur kan man, tillsammans med sina medarbetare, se till att arbeta på bättre sätt och använda pengarna på bättre sätt?

{{toplink}}

Forrige artikel Överenskommelse om hälsodata klar till sist Överenskommelse om hälsodata klar till sist Næste artikel Ministern ringde bolagen – nu blir naloxon receptfritt Ministern ringde bolagen – nu blir naloxon receptfritt
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.