Trots blåsväder har Aleris fått en pandemiskjuts

Sofia Palmquist har varit koncernchef och verkställande direktör för det skandinaviska vårdföretaget Aleris sedan ett år tillbaka, ett år som varit innehållsrikt.

– Som företag har vi förändrats kraftigt det senaste året. Det har tillkommit en stor verksamhet när vi köpte Proliva, med specialistvård. Och vi har byggt vårt ledningsteam, jobbat med digitalisering och utvecklingsfrågor, säger hon till Altinget.

Sofia Palmquist är civilekonom i grunden, och har sedan 2007 jobbat inom Capio S:t Görans sjukhus, senast som vd.

Digitaliseringen “fått en skjuts”

Coronapandemin har krävt ett aktivt ledarskap, menar Sofia Palmquist, för att hantera ständigt ny information, men även bidragit till utveckling.

– Pandemin har samtidigt gett vårt digitaliseringsarbete en skjuts. Riskgruppspatienter som inte kunnat ses fysiskt har vi ändå kunnat hjälpa aktivt. Speciellt inom psykiatrin, där det funnits ett väldigt stort behov av hjälp.

Digitaliserad vårdkedja 

Medan andra vårdföretag med omfattande digitaliserade tjänster sagts upp inom flera regioner, har Aleris kontrakt ute i regionerna snarare förstärkts, enligt Sofia Enligt Palmquist.

– Jag tror att de digitala patientmötena och funktionerna kommit för att stanna. Men vi måste kalibrera hur och när vi ska använda dem, säger hon.

Palmquist tror att vissa digitala funktioner dessutom kommer att öka.

– Vissa patienter kommer kunna ha helt digitaliserade vårdkedjor, med hälsodeklaration, påminnelser, uppföljning, coaching- och rehabiliteringsprogram.

Miljonböter för journalsystem

Även om affärerna går bra har Aleris även hamnat i blåsväder. 2020 var Aleris ett av flera företag som fick böter från dåvarande Datainspektionens (nu Integritetsskyddsmyndigheten, Imy) på grund av allvarliga säkerhetsbrister i journalsystemen. Bland annat hade anställda utan behörighet tillgång till journalsystemen och information om patienter.

– Vårdgivare måste göra en noggrann analys och bedömning av vilka behov personalen har till uppgifter i journalsystemen och vilka risker som finns om personal har för vid tillgång till patientuppgifter, sade Magnus Bergström, samordnare på Datainspektionen, i ett pressmeddelande.

Palmquists förra fögderi Capio S:t Görans sjukhus fick högsta boten på 30 miljoner kronor, och Aleris med 12 miljoner kronor.

Hur kunde det bli så?

– Vi använder de journalsystem som regionerna vill att vi använder. Det gjorde vi här också.

Palmquist menar att Aleris som aktör inte har någon möjlighet att påverka hur journalsystemen utformas. 

– Vi tycker informationssäkerhet och patientsäkerhet är oerhört viktigt, och vi jobbar aktivt inom de områdena, tillsammans med journalsystemsleverantörerna och regionerna.

Kan ni i dag garantera patientsäkerheten hos Aleris och att personal har rätt behörighet för patientinformation?

– Vi ser kontinuerligt över att personalen har den behörighet de ska ha, har förstärkt våra riskanalyser och bedömningar.

– Patientsäkerheten i förhållande till digitaliseringsutvecklingen diskuteras inom hela vårdsektorn. Vi behöver arbeta tvärgående inom branschen tillsammans med Socialstyrelsen, Imy och systemleverantörerna.

Anställd fick inte prata modersmål

I år pågår ett diskrimineringsärende där Aleris är inblandad. En anställd fick inte tala sitt modersmål på arbetstid, och anmälde saken till Diskrimineringsombudsmannen.

Hur hanterar ni detta i nuläget?

– Jag vill inte gå in i det enskilda ärendet. Vi har en företagskultur där vi välkomnar mångfald och medarbetare med olika bakgrund. Vi har många medarbetare som pratar olika språk och det ser vi som en stor tillgång när vi möter patienter.

Får medarbetare prata sitt modersmål på arbetstid?

– Vi måste säkerställa att vi har en patientsäker arbetsmiljö. Det är viktigt att det inte uppstår några missförstånd inom teamen som jobbar med patienten.

Ny roll i Skandinavien

I kölvattnet av coronapandemin har diskussionen om ansvarsfördelning mellan stat och region, samt organisationen av en jämlik sjukvård blossat upp. Aleris verksamhet, som finns i Sverige, Norge och Danmark, påverkas av politiken kring vårdköerna.

– I Danmark finns en nationell garanti att får du inte vård inom 30 dagar får du möjlighet att söka vård hos privata vårdgivare. Även i Norge satsar man nu mer på privata vårdgivare för att korta sina långa vårdköer.

Sofia Palmquist upplever dock att den täta samverkan med regionerna under coronapandemin fungerat mycket väl.

– I alla våra länder har vi fått en förändrad roll under pandemin. Vi har fått ta hand om covidpatienter inom både sluten- och öppenvården, och på universitetssjukhus med ökat tryck och manfall.

marie@altinget.se