Utan god forskning kan inte sjukvården utvecklas

Af Experter inom sjukvård och forskning
Se undertecknarna i rutan nedan

Genom att hälso- och sjukvården själva bedriver forskning omsätts ny kunskap i den egna verksamheten och ger snabbare tillgång till ny behandling för patienter och ökad vårdkvalitet. Samtidigt som den kliniska forskningen stärks ökar medarbetarnas kompetens och arbetsmiljön förbättras. För att nå dit behöver sjukvården fokusera mer på patienters och anhörigas behov, utveckla och fördjupa samarbetet med akademin, samt reformera de ekonomiska styrsystemen.

Tidskrävande administration

God hälso- och sjukvård vilar på vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet. Den uppnås genom forskning med bästa möjliga vård och hälsa som mål. Den kliniska forskningens fokus är patienterna och deras behov, vilket med rätt förutsättningar skapar en lärande och stimulerande arbetsmiljö. Det kan låta som en självklarhet men från mitten av 1980-talet började kraven på en effektivare styrning av sjukvårdens ekonomi, på goda grunder, att växa sig allt starkare. Man hämtade inspiration från näringslivet och New Public Management. Detaljstyrningen växte och den administrativa återapporteringen tog alltmer av personalens tid.

Förlorare i denna utveckling är den forskning som tidigare fann sina frågeställningar i vardagssjukvården och i patienternas behov. En ökad administrativ börda stjäl tid från vårdens utveckling, vilket kan leda till bristande arbetstillfredsställelse och att personal lämnar vården. I dag finns en ökad insikt om dessa problem såväl inom vården som bland politiker. Vi är därför övertygade om att möjligheterna till positiv förändring är goda.

Ge vårdprofessionerna större ansvar

En nödvändig förutsättning är att sjukvårdens styrning och ekonomiska styrsystem ändras så att vetenskapligt baserad verksamhetsutveckling blir en central del av vårdens uppdrag. Vårdens professioner måste ges ett större ansvar för vårdens utformning, utvecklig och styrning. Covid-19-pandemin visade tydligt på den handlingsförmåga och utvecklingskraft som finns hos vårdens medarbetare när man gavs förutsättningar att lösa de stora utmaningar som pandemin innebar. Det är oerhört viktigt att dessa lärdomar inte faller i glömska utan att de används för att vidareutveckla sjukvårdens arbetsformer.

Professionsdriven forskning utvecklar vården och förutsättningarna har egentligen aldrig varit bättre än nu. Ett bra exempel på hur professionsdriven forskning och verksamhetsutveckling har bidragit till en bättre vård och minskad sjuklighet är de nationella kvalitetsregistren. De startades av kliniska forskare för att öka kunskapen inom olika sjukdomsområden. De har skapat unika möjligheter för klinisk forskning och på ett avgörande sätt bidragit till att stärka vårdens kvalitet. De har också gjort att Sverige nu har unika förutsättningar när det gäller kliniska prövningar.

Utveckla vårdens kvalitet

I dag sker också en snabb utveckling av helt nya former av behandling som bygger på att förändra sjukdomsframkallande gener och använda stamceller för att ersätta funktion hos skadade celler och ge immunceller förmåga att känna igen och döda cancerceller. För att patienter ska få tillgång till dessa nya och effektiva precisionsmedicinska behandlingar krävs ett mycket närmare samarbete mellan sjukvård, universitet och näringsliv än det vi har i dag.

Samarbetet mellan sjukhus, primärvården och den kommunala vården behöver också intensifieras och utvecklas så att man delar ansvar för den nära vården. För att omställningen till en god och nära vård ska bli framgångsrik krävs att medarbetarnas erfarenheter tas tillvara och att nya arbetssätt utvärderas på ett vetenskapligt sätt. Vi är övertygade om att ett genomförande av dessa förändringar har förutsättningar att på ett avgörande sätt utveckla vårdens kvalitet, ge en bättre arbetsmiljö och öka den kliniska forskningens internationella konkurrenskraft.

debatt@altinget.se