Utan rätt behandling riskerar unga med svår psykisk sjukdom att dö

Af Forskare, läkare, psykologer och företrädare för intresseorganisationer
Se undertecknarna i rutan nedan

Svår psykisk sjukdom som kroniska psykoser, bipolära syndrom eller svåra depressionstillstånd förekommer bland ungdomar i Sverige. Tillstånden är ofta kroniskt invalidiserande och alltid förenade med en stor risk för förtida död: tre av fyra ungdomar som dör i självmord bedöms lida av svår psykisk sjukdom.

Avgörande med tidig diagnos

Detta skulle kunna motverkas då det finns medicinsk behandling som har visat sig minska risken för självmord bland både ungdomar och vuxna när de används på ett ansvarsfullt och välövervägt sätt. En tidig och korrekt diagnos är avgörande för att inleda rätt behandling i tid. Det utgör en konkret åtgärd som, för många drabbade, minimerar risken för både kronisk funktionsnedsättning och förtida död.

Vi har genomfört och redovisat en serie utvärderingar av vården som tillhandahålls för svenska ungdomar. Vi har funnit flera oroande tecken på att diagnostik och behandling i Sverige inte sker på bästa sätt – något som riskerar att orsaka onödigt lidande och död.

Vår forskning tyder på att endast en av 50 av svenska ungdomar som har bipolär sjukdom diagnosticeras. Fel diagnos medför hög risk för felaktig vård. I svenska regioner där fler ungdomar diagnostiserats med bipolär sjukdom finns färre fall av självmord bland tonårspojkar.

Ungdomar går miste om vård

Årligen diagnostiseras endast sex till 21 fall av schizofreni bland ungdomar upp till 18 år i Sverige. Detta motsvarar cirka 2–8 procent av det årliga antalet fall i ålderskategorin 20–24 år. De flesta regioner har inte haft en enda ungdom med schizofreni under merparten av åren det senaste decenniet. Den förväntade förekomsten har uppskattats vara ungefär hälften jämfört med vuxna. Många drabbade ungdomar kan gå miste om den vård som är mest effektiv för dem.

I en tredjedel av de svenska regionerna har inga ungdomar i åldern 15–19 år med svår depression behandlats med elektrokonvulsiv terapi (ECT) under en femårsperiod, trots att Socialstyrelsen rekommenderar detta med högsta prioritet. Svenska regioner som behandlar fler ungdomar med ECT (svår depression), litium (bipolär sjukdom) och klozapin (psykossjukdom) har med 99,99 procent sannolikhet lägre självmordsdödlighet bland tonårspojkar. Ökad behandling med ECT, litium och klozapin verkar således kopplat till bättre behandlingsresultat.

Vi föreslår en nationell översyn av vården av svår psykisk sjukdom inom BUP, ledd av exempelvis Svenska psykiatriska föreningen, brukarföreningar och experter i dialog med drabbade unga och anhöriga.

Öka stödet till forskning

Frågor som specifikt bör belysas är:

• Vi behöver etablera en barn- och ungdomspsykiatri som följer den modell som är gängse i svensk sjukvård, där huvudansvaret för vården samt särskilt akutfall, remisshantering och initiala bedömningar alltid hanteras av läkare. Denna modell tillämpas redan i andra medicinska fält, inklusive vuxenpsykiatri och primärvårdspsykiatri för vuxna.
• Regioner och Socialstyrelsen måste säkerställa att blivande specialistläkare (ST-läkare) får nödvändig klinisk erfarenhet i den evidensbaserade vården av de svårast sjuka ungdomarna. Eftersom barn- och ungdomspsykiatrin i så låg omfattning identifierar dessa fall, är det hög risk att många specialistläkare examineras utan konkret klinisk erfarenhet av bipolär sjukdom, psykossjukdom, ECT, litium eller klozapin till ungdomar.
• Ökat stöd till klinisk forskning öronmärkt svår psykisk sjukdom bland ungdomar.
• Främjandet av medicinskt orienterade vårdinrättningar och specialiserade kliniker för att utveckla spetskompetens i vården av de svårast sjuka.

debatt@altinget.se