Utredning föreslår hjälpsystem mellan regionerna vid kris eller krig
Under onsdagen presenterade särskild utredare Åsa Kullgren det sista delbetänkandet i utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap vid kris och krig. Utredningen föreslår system för att regionerna ska kunna upprätthålla viktig vård trots stora störningar som kan uppstå i kris och krig.
Betänkandet Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga handlar om statens roll i styrning, ledning och utökade befogenheter att agera i katastrof och hur regionerna ska agera om de inte klarar av att ge vård.
– Vår utgångspunkt är att regionerna ska genomföra all vård oavsett om det är vardag eller kris och krig, sa särskild utredare Åsa Kullgren på pressträffen när hon överlämnade betänkandet till socialminister Lena Hallengren (S).
Förslag
Men om regioner inte kan upprätthålla all vård eller ens den allra nödvändigaste vården ska regionerna kunna få hjälp utifrån. Bland annat föreslog utredaren att
- Införa ett resursutjämningssystem där kommuner och regioner är skyldiga att stötta upp när andra regioner behöver hjälp att upprätthålla vård.
- Att regioner och kommuner alltid ska ha en gemensam planering för att säkerställa en sammanhängande vårdkedja
- Införa ett beredskapsråd hos Socialstyrelsen med representanter från bland annat kommuner och regioner.
- Katastrofmedicin införs som en obligatorisk del i utbildningen för läkare och sjuksköterskor.
Hjälpa varandra
I fredstid har regionerna ansvar att genomföra all vård, men i en kris- eller krigssituation kan regionerna behöva gå in i ett beredskapsläge då man endast genomför ”vård som inte kan anstå”. Utredningen föreslår en ”trappa” som regionerna ska följa för att kunna ge vård och samtidigt hantera de stora störningar som kan uppkomma i kris och krig.
Regionen ska själv bestämma när den nått gränsen för att inte längre kunna ge ”vård som inte kan anstå”, enligt Åsa Kullgrens förslag.
– Regionen ska då anmäla till regeringen eller en utsedd myndighet att man hamnat i denna situation och att man inte längre kan bedriva vård som inte kan anstå. Anmälan ska då tas om hand av regeringen eller den utsedda myndigheten som i sin tur fattar beslut om vilken region som ska bistå med hjälp, säger hon på pressträffen.
Skillnad under coronapandemin
Delbetänkandet skulle även ta en viss hänsyn till de erfarenheter som gjorts under coronapandemin. Både socialminister Lena Hallengren (S) och Åsa Kullgren fick frågan om ett resursutjämningssystem skulle ha gjort skillnad under coronapandemin, men socialministern menade att utredningen inte tittat på enskilda fall.
– Coronapandemin har visat att regioner varit villiga att hjälpa varandra i kris och katastrof, sa Lena Hallengren.
Försvarsmaktens personal
I utredningen föreslås även att hälso- och sjukvårdspersonal under höjd beredskap ska vara skyldiga att meddela Försvarsmakten om deras personal ”vistas på en sjukvårdsinrättning”. Enligt förslaget bör detta regleras i patientsäkerhetslagen.
De nya åtgärderna föreslås införas mellan 2023 och 2035, samt att berörda myndigheter får dela på 86 miljoner kronor för att förbereda sig på det nya beredskapssystemet.
Artikeln är uppdaterad.
Beslutskedja: Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2018
Svensk sjukvård måste vara starkt rustad för att kunna möta allvarliga händelser såsom bränder, epide…
Läs mer2018
Svensk sjukvård måste vara starkt rustad för att kunna möta allvarliga händelser såsom bränder, epide…
Läs mer2018
KRISBEREDSKAP. I grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor finns inga krav på lärosäten att ge katastrofmedicinsk…
Läs mer2019
BEREDSKAP. Sveriges rustas med smittskyddsåtgärder och har fem karantänsflyplatser i händelse av ett svenskt coronavirusu…
Läs mer2020
SMITTSKYDD. Världshälsoorganisationen WHO är orolig för att antalet smittade av coronaviruset ökar i Korea, Iran och I…
Läs mer2020
BEREDSKAP. Sveriges rustas med smittskyddsåtgärder och har fem karantänsflyplatser i händelse av ett svenskt…
Läs mer2020
CORONAVIRUS. Vårdpersonal kan beordras att arbeta trots stor risk för egen och patienters hälsa, enligt Sveriges kommuner …
Läs mer2020
ARBETSKRAFT. Danska fackförbund har uppmanats att aktivera pensionerad vårdpersonal och studenter som person…
Läs mer2020
INTERVJU. Trots att landets vårdplatser är för få, att samhällskommunikationen är massiv och att skyddsutrustningen sin…
Läs mer2020
INTERVJU. Trots att landets vårdplatser är för få, att samhällskommunikationen är massiv och att skyddsutrustningen sina…
Läs mer2020
LAGERHÅLLNING. I delbetänkandet från Utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap föreslås att regionernas lagerh…
Läs mer2020
LAGERHÅLLNING. I delbetänkandet från Utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap föreslås att regionernas lagerh…
Läs mer2020
STRÅLSKYDD. Långt fler hushåll än i dag ska utrustas med jodtabletter och varningssystem för att vara förberedda infö…
Läs mer2020
VÅRDBEREDSKAP. Regeringen uppmanar beredskapsutredaren Åsa Kullgren att skifta tidsperspektiv. Tre månaders förmåga …
Läs mer2020
DEBATT. Genom ett beredskapslager av fryst blodplasma skulle Sverige kunna ligga i framkant för att hantera en eventuell andra våg av corona.…
Läs mer2020
Statliga krislager för sjukvårdsprodukter, tillverkningsberedskap för läkemedel samt ett nätverk av …
Läs mer2021
Utredningen om försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården föreslår att det införs 600–700 bereds…
Läs mer2021
Nu ska Socialstyrelsen kartlägga hur det står till med krisberedskapen i kommunernas socialtjänst och hälso- …
Läs mer2021
Civilsamhället har stort förtroende bland grupper som kan vara svåra att nå i tider av kris. Ändå osynliggörs det so…
Läs mer2021
Under onsdagen presenterade särskild utredare Åsa Kullgren det sista delbetänkandet i utredningen om hälso- och…
Läs mer2022
Sista datum för utredaren att slutredovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2022
Socialstyrelsen ska starta ett nationellt arbete där hälso- och sjukvården återkommande ska göra kris- och krigsberedskaps…
Läs mer2022
Egenberedskap, skyddade utrymmen, blodregister och länsstyrelsernas roll. Regeringen presenterade under onsdagsmorgon…
Läs mer2022
Regeringen vill säkerställa läkemedels tillgänglighet, även i kris och krig, genom förtydligand…
Läs mer2022
Sanktionsavgifter och krav på lagerhållning ska minska risken för läkemedelsbrist. Förslagen kommer från den förra regeringen, me…
Läs mer2023
UPPDATERAD: Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att köpa in sjukvårdsutrustning för traumavård för …
Läs mer2023
Riksdagens beslut om lagerhållningskrav på apotek och sanktionsavgifter för företag underlättar arbetet mot restno…
Läs mer2023
FHM kartlägger äldre hbtqi-personer: ”Extra utsatt grupp”
Coronakommissionens kritik mot pandemihanteringen
