"Utveckla nya betalningsmodeller för läkemedel"

DEBATT. I dag kan vi behandla tidigare obotliga sjukdomar, men det medför utmaningar. För att patienter ska få bästa möjliga behandling behöver vi se över dagens prissättning och finansiering. Det skriver Anna-Lena Danielsson (S) och Karin Sundin (S). 

Anna-Lena Danielsson (S)
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, Region Västerbotten
Karin Sundin (S)
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, Region Örebro län

Vården står inför stora genombrott för nya behandlingar inom cell- och genterapi. Det medför dock stora utmaningar. För att patienter med svåra, ibland sällsynta, sjukdomar ska få tillgång till bästa möjliga behandling behöver vi se över dagens prissättning, finansiering och betalning för dessa behandlingar.

Gör vi inget finns det risk att patienter kommer i kläm och att vi inte kan garantera jämlik vård i Sverige. Det är därför välkommet att Sveriges kommuner och regioner (SKR) nu vill sätta tryck i frågan.

Nya behandlingar

Utvecklingen inom avancerade läkemedel innebär att vården kan behandla tidigare obotliga sjukdomar. Ett stort steg framåt för drabbade människor, och ett gott resultat av forskning och utveckling i och utanför Sverige.

De kommande åren beräknas många behandlingar inom avancerade läkemedel godkännas. Vi vet att upp mot 1000 innovativa läkemedel är i klinisk utveckling. Det ger hopp för patienter med svåra, ibland sällsynta, sjukdomar. Sjukdomar som inte sällan leder till funktionsnedsättning, lidande och för tidig död.

Forskning och utveckling för nya behandlingar är extremt viktigt och en grundförutsättning för ett välmående samhälle, en jämlik vård och ett liv i god hälsa.

Dyra läkemedel

Om vi ska erbjuda bot och behandling för patienter med sällsynta sjukdomar måste vi fråga oss hur det ska lösas i praktiken. Till vilken prislapp, kostnad och risk och från vilken budget. Ett exempel är de nya effektiva läkemedlen mot den dödliga sjukdomen Skelleftesjukan. Dagens framförhandlade och rekommenderade prisnivåer på 3,1 till 4,4 miljoner kronor per patient och år är en stor utmaning.

Kostnaden för behandling av 20 patienter motsvarar bara i Region Västerbotten den årliga läkemedelskostnaden för samtliga patienter med diabetes typ 2, högt blodtryck och blodfettssänkande behandling.

Långsiktig lösning

Det behövs en mer verklighetsförankrad och flexibel prissättning som balanserar betalningsvilja och samhälleliga värden med faktisk betalningsförmåga. Vi behöver hitta en mer solidarisk modell för finansiering där fler aktörer – inte enbart regionerna – delar på kostnaderna.

Tillsammans med läkemedelsbolagen behöver formerna för en betalningsmodell utarbetas som balanserar risker och ansvar mellan parterna, med större fokus på betalning utifrån faktisk effekt av behandling snarare än behandlingen i sig.

Låt oss därför lära av det som inte fungerar i dag och hitta en lösning som är mer långsiktigt hållbar – tillsammans. Regionerna, staten och läkemedelsbolagen behöver kroka arm för att lyckas med detta arbete. Det är en överlevnadsfråga för samtliga – i allra högsta grad för patienterna.

Nya betalningsmetoder

Det är därför glädjande att SKR efter ett enhälligt beslut på sin kongress 27/11 beslutat starta ett arbete för att utveckla nya betalningsmodeller för dessa läkemedel.

Det är vad som krävs för att vi skyndsamt ska kunna gå från ord till handling och möta den snabba takt som nya behandlingar blir godkända. Detta är avgörande för patienter som lever med svåra, sällsynta, sjukdomar. För svensk hälso- och sjukvård är detta en etiskt viktig fråga. För vår förmåga att driva forskning och utveckling och för Sveriges möjligheter att vara en life science-nation i framkant är den också avgörande.

Region Västerbotten och Region Örebro län står redo att bidra i detta arbete.

Forrige artikel KD: Ovärdigt att kommunens budget blir avgörande KD: Ovärdigt att kommunens budget blir avgörande Næste artikel Roks: Bristande finansiering från kommuner ger allvarliga konsekvenser Roks: Bristande finansiering från kommuner ger allvarliga konsekvenser
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.