Vårdpolitiken 2020 – före och efter corona

ANALYS. Under året som gått har svensk vårdpolitik tveklöst dominerats av coronapandemin. Men det finns även andra oväntade ämnen som lockat till läsning. Läs Altingets återblick på vårdpolitiken under året som gick.

Under året som gått har coronapandemin av naturliga skäl varit det område som Altinget Vård och hälsa bevakat mest, samtidigt som vi försökt att täcka andra viktiga politikområden inom vård-, omsorg- och hälsa.

“Saknar kapacitet för pandemi”

Redan tidigt under vårvintern konstaterade Heidi Stensmyren, dåvarande ordförande i Läkarförbundet, ödesdigert i en intervju med Altinget att “Vårdsystemet saknar kapacitet för pandemi”. Hon hade skrämmande rätt.

Det tog ett bra tag innan politiker och tjänstemän offentligt erkände att det svenska samhället var oförberett på en pandemi. Osäkerheten hos politiker och myndigheter stod klar när beredskapsåtgärderna på allvar drog i gång i slutet av februari samtidigt som covid-19 fortsatte att spridas i snabb takt. När katastrofen redan var ett faktum utsågs karantänflyplatser, reseförbud infördes samt besöksförbud till äldreboenden. 

Testkoordinatorn hoppade av

Den omdiskuterade testningsstrategin var ifrågasatt redan från början, för att sedan övergå till att bli hårt kritiserad. Bland annat med avhoppade testkoordinator Harriet Wallenberg som en konsekvens, samtidigt som Iva överhopades av covid-sjuka och äldreomsorgen konstaterades ligga riktigt dåligt till i sitt smittskyddsarbete.

Innan pandemin

Det politiska klimatet inom vård- och hälsoområdet årets första månader – innan pandemin slog till med full kraft – handlade på många sätt redan om de frågor som förstärkts under coronapandemin: Äldreomsorgen som måste moderniseras, behovet av kompetensförsörjning och det eftersatta arbetet med digitaliseringen.

I januari intervjuade Altinget utredaren Anna Nergårdh om utredningen God och nära vård och om det skriande behovet av att vårdsektorn behöver ställa om för ökad belastning på alla fronter. Vidare rapporterade Altinget om vårdköerna och om att personliga assistenter lider av otrygga arbetsvillkor, samt om life-science, sjukförsäkringen och om psykisk ohälsa.

Mest lästa

Även om coronapandemin har tagit många läsares intresse i anspråk finns det även andra ämnen som uppenbarligen lockat till läsning. En av Altingets mest lästa artiklar under året är om när regeringen sparkade utredaren Johan Holmsäter – vilket skedde med buller och bång – och hans reaktioner på det. I rapporteringen av obesitas (fetma) var även många läsare intresserade av Holmsäters åsikter om att svenskarna är “inbillningsfriska”.

Därtill har följande artiklar varit bland de mest lästa:

1. FHM ville tidigt se provtagning inom äldreomsorgen

2. Så mycket tjänar myndigheternas generaldirektörer

3. Myndighetsskandalen: Hallengren duckar – hänvisar till Arbetsmiljöverket

4. Nergårdh: Coronakrisen visar behovet av ett nytt vårdsystem

5. Sis: Hon ska göra det ingen tidigare klarat av

 

Forrige artikel Ett händelserikt år i politiken – även utan pandemin Ett händelserikt år i politiken – även utan pandemin Næste artikel Om klassrummen vore gym hade det kallats trängsel Om klassrummen vore gym hade det kallats trängsel
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.