Westerholm: "Rökning – en frihetsfråga?"

DEBATT. Att besluta om fler rökfria miljöer handlar om vems frihet man prioriterar, rökarnas eller allergikernas. Det skriver Liberalernas Barbro Westerholm med anledning av tobaksutredningens förslag.

Av: Barbro Westerholm (L)
Ledamot i socialutskottet

En grundläggande uppgift för ett liberalt parti är att undanröja de hinder som ligger i vägen för människor att leva som de vill så länge de inte skadar någon annan. Här blir rökning ett problem för det handlar om friheter som kan krocka med varandra.

Friheten att röka står emot behovet av en rökfri miljö för allergiker och andra som är känsliga för rök. Sedan är nikotin ett av de mest vanebildande ämnen vi känner. Det innebär för många att friheten att röka förvandlas till en ofrihet i form av nikotinberoende när de senare i livet vill sluta röka.

12 000 dör varje år

Cigaretter och annan röktobak är varor som när de används som avsett leder till sjukdom och för tidig död världen över. I Sverige dör årligen runt 12 000 människor av sin rökning. Uppskattningsvis insjuknar 100 000 personer per år i tobaksrelaterade sjukdomar. Det är därför viktigt att Sverige förverkligar Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention för att komma tillrätta med tobaksbrukets allvarliga följder för hälsa, samhället, ekonomin och miljön.

Liberalerna delar regeringens uppfattning att det är dags att sätta upp ett mål för när tobaksbruket ska fasas ut, ungefär på samma sätt som vi har en nollvision för antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. I dag röker runt 13 procent av svenskarna regelbundet. Få börjar röka i vuxen ålder. Med målmedvetet arbete bör det inte vara omöjligt att fasa ut tobaksbruket. Därför välkomnar vi också regeringens förslag att det ska vara ett mål att unga inte ska börja använda tobak alls, snarare än att som tidigare sträva efter att skjuta upp debutåldern. Men det räcker inte med att sätta upp ett mål, satsningen måste också åtföljas av resurser.

Liberalerna kan se fler förbud

Vi Liberaler är inte främmande för olika typer av marknadsföringsbegränsningar av tobak, och accepterar dem som följer av EU:s tobaksproduktsdirektiv. Ytterligare begränsningar måste dock vägas dels mot våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter, dels mot hur ändamålsenliga de förefaller vara. Exponeringsförbud har bara provats en kort tid i ett fåtal länder liksom neutrala förpackningar. Förutsättningarna för neutrala förpackningars möjligheter att göra tobaksprodukter mindre attraktiva måste därutöver också vägas mot möjligheterna att motverka illegal handel och förfalskade produkter.

Vems frihet ska prioriteras?

När det gäller rökfria miljöer är meningarna delade i Liberalerna och det blir därför viktigt att se vad remissinstanserna kommer fram till. Här handlar det om vems frihet man prioriterar, rökarnas eller allergikernas och andras som av olika skäl inte tål tobaksrök. Under tiden hoppas jag att allt fler restaurangägare antingen beslutar om rökfrihet på sina utomhusserveringar eller i varje fall rökfria områden.

Forrige artikel "Stäng dörren för tobaksindustrin" Næste artikel "Rökfria platser är tillgängliga för fler"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.