Minskat anslag till naturolyckor – ska gå till fler utredningar av Estonia

I vårändringsbudgeten drar regeringen ner anslaget till kommunerna för att förebygga naturolyckor med 25 miljoner kronor. Pengarna flyttas från statsstödet som hanteras av MSB till Statens haverikommission som ska genomföra ytterligare undersökningar av Estonias skrov.  

– Det som kan hända nu är att projekt får vänta till nästa år. Eller att vi får välja att dra ner i procenten som vi ger i stöd, säger Ida Axelsson Wall, samordnare för statsbidraget vid MSB. 

Hälften brann inne

Den förra regeringen höjde anslaget till naturolyckor 2022 från 25 miljoner kronor till 500 miljoner kronor, en åtgärd som Miljöpartiet drivit på för, vilket bland annat DN rapporterat om. 

Förra året fick MSB ansökningar från kommunerna för nästan dubbelt så mycket som det befintliga anslaget – 950 miljoner kronor. Men trots det beviljades bara stöd för omkring 250 miljoner. 

Det beror enligt Ida Axelsson Wall framför allt på att kommunernas ansökningar inte varit kompletta. I vissa fall har kommunerna inte kommit tillräckligt långt i att planera vilken åtgärd man ska göra. I andra fall handlar det om att kommunen behöver tillstånd för åtgärderna de planerar, beslut som kan ta upp emot två år. 

– I de fallen inväntar vi beslutet innan vi beviljar stödet, för att se att kommunen får göra åtgärden.

Kritik från Riksrevisionen 

Riksrevisionen har tidigare kritiserat regeringen för att inte vara tillräckligt tydlig i styrningen av statsbidraget för naturolyckor. Men i september förra året förtydligades bland annat syftet med statsbidraget och hur processen går till med en ny förordning. Vilket regeringen poängterar i sitt svar på kritiken som nyligen presenterats. 

Ida Axelsson Wall ser nu inget behov av att förändra utformningen av stödet efter de justeringar som gjorts. Hon tror snarare att det nu handlar om att fortsätta med att få till en bra kommunikation med kommunerna så att de känner till bidraget och vet vilken typ av åtgärder de kan söka stöd för. 

– Som jag ser det nu tänker jag att de regler som finns ändå fungerar. Sen är det så att kommunen själv ska bekosta 40 procent av kostnaden och det kan också vara en orsak till att man inte ansöker. Det gör att det kan bli kan bli stora kostnader även om man får stöd, och för små kommuner kan en mindre åtgärd kosta så pass mycket att det blir svårt för dem, säger hon. 

Fler söker

Ida Axelsson Wall säger dock att det absolut finns ett behov av stödet hos kommunerna och att behovet väntas bli ännu större till följd av ökade klimatförändringar. Hon berättar att MSB flaggat för att anslaget till naturolyckor behöver vara fortsatt stort och att de kommer att fortsätta att lyfta det behovet.

– Vi vet inte hur många åtgärder som görs som man inte söker bidrag för, men tittar man på andelen som söker de senaste tio åren så är det en ökning. Förra året fick vi till exempel in 36 ansökningar och året innan dess 9. 

Hon poängterar också vikten av kontinuitet och långsiktighet i bidraget, just eftersom behoven väntas öka ytterligare. 

Stödet kan sökas för förebyggande åtgärder för översvämningar, jordskred och erosioner. 

– Det vi ser är att fler och fler söker för åtgärder mot översvämning. Vi har sett exempel på stora händelser som skyfallen i Gävle och i Hallsberg för ett par år sedan. Så kommunerna är så klart mer och mer medvetna om att det kostar om man drabbas.

Inväntar kompletteringar

Just hu hanterar MSB både de ansökningar som inte kunde beviljas förra året och ansökningar som inkommit fram till den första mars i år, då den första ansökningsperioden för 2023 stängde. Hur många av dessa som riskerar att inte få något stöd till följd av neddragningen är enligt Ida Axelsson Wall oklart. 

– Det beror på hur många av kommunerna som ansökte förra året som blir klara med sina kompletteringar. 

Om regeringen avser att höja upp anslaget till den tidigare nivån nästa år framgår inte i propositionen. 

 {{toplink}}

lco@altinget.se