Regeringen på kollisionskurs om amorteringskraven
Ulf Kristerssons framtida regering är på kollisionskurs med Finansinspektionen och Riksbanken gällande avskaffandet av amorteringskraven. Men i praktiken har ingen av myndigheterna något att sätta emot om den nya regeringen beslutar sig för att lätta på kraven.
Partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag, som ser ut att forma en ny regeringskonstellation, är överens om att de vill att amorteringskravet tas bort, eller iallafall pausas, som ett sätt att stötta hushållen i spåret av ökade kostnader och räntehöjningar.
Senast på fredag ska Finansinspektionen presentera den översyn av amorteringskraven som den avgående regeringen gett dem i uppdrag att genomföra.
Men redan i slutet på förra veckan sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i Ekots lördagsintervju att han inte ser avskaffandet av amorteringskravet som en bra lösning.
"Regeringen bestämmer"
Men i själva verket är Finansinspektionens åsikt mindre viktig i sammanhanget.
– Det som gäller är att det är regeringen som bestämmer. Finansinspektionen är som alla andra myndigheter underställda regeringen och det är ingen diskussion om vem som har auktoriteten här, säger Per Molander, konsult i politiska policyfrågor och som bland annat studerat relationen mellan myndigheter och regeringen.
Finansinspektionen har i uppdrag att utforma föreskrifterna om amorteringskrav. Men enligt uppdraget de fått från regeringen måste myndigheten inhämta regeringens samtycke innan de fattar beslut.
– Gentemot bankerna har Finansinspektionen auktoritet i fråga om amorteringskraven. Men i relationen till regeringen och myndigheten är det tydligt att regeringen som bestämmer, tillägger han.
Riksbanken friare
I veckan riktade även avgående riksbankschef Stefan Ingves skarp kritik i en intervju i Aftonbladet mot den tillträdande regeringens vallöfte om att lätta på kraven om amortering.
Riksbanken ligger under riksdagen och regleras av en särskild riksbankslag där det finns en självständighet inskriven. De har därför en mer fristående roll än Finansinspektionen i förhållande till politiken.
– Politiken ska inte lägga sig i beslut som Riksbanken fattar om att höja eller sänka räntan exempelvis, det ska riksbanken göra själv. Om riksdagen är missnöjd med hur Riksbanken sköter sitt jobb, då får man ändra i lagen. Men en riksdagsmajoritet kan inte gå in och säga att Riksbanken fattat ett felaktig beslut och säga att de ska sänka räntan. Då får man ändra i lagstiftningen, säger Per Molander.
Men i frågan om amorteringskraven har Riksbanken ingen formellt inflytande då den frågan inte ingår i deras mandat. Så inte heller Stefan Ingves invändningar har någon formell betydelse.
Krävs argument
Per Molander menar att regeringen kan besluta om att lätta på amorteringskraven utan några egentliga regelförändringar.
– Instruktionerna om vad myndigheten ska göra är generellt allmänt hållna och det behöver inte ändras något formellt utan det kan ske inom ramen för befintligt regelverk.
Däremot ser han att regeringen kommer att behöva argumentera för sin sak.
– Det kan ju bil makroekonomiska följder naturligtvis, både Riksbanken och Finansinspektionen har ju argument för sina ståndpunkter. Om deras analys är rätt blir det en negativ effekt av att amorteringskraven tas bort. Om regeringen fattar ett annat beslut kommer det att krävas att de motiverar varför de landar i en annan slutsats än vad Finansinspektionen och Riksbanken gör, säger han.
Skog: Ny minister kan få mer handlingsutrymme
De tar över bygg- och bostadsfrågorna i Stockholms stad
