Sista året med M-parlamentarikerna: Migrationspakten avgörande

Moderaternas fyra parlamentariker toppar tillsammans nomineringskommitténs förslag på lista inför nästa års EU-val. När de ombeds att lista sina prioriteringar under det sista året av deras femårsmandat lyfter de gemensamt fram att stärka europeisk och svensk konkurrenskraft – en prioritet som går hand i hand med ökad frihandel.

– En av EU:s och Sveriges största utmaningar är vår låga tillväxt jämfört med länder som USA och Kina. Därför vill jag stärka vår konkurrenskraft genom regelförenklingar, mer frihandel och ta vara på AI:s möjligheter, säger EU-parlamentarikern Jörgen Warborn.

Warborns högsta ambition under det kommande året är att få igenom EU:s frihandelsavtal med sydamerikanska tullunionen Mercosur.

– Svenska företag och svenskt välstånd gynnas av öppen handelspolitik och Mercosur-avtalet skulle ge dem tillgång till en marknad med fler än 260 miljoner konsumenter, säger han.

{{toplink}}

Även parlaments- och partikollegan Arba Kokalari vill jobba för att riva fler handelshinder med hänvisning till att det ska stärka den gröna och digitala ekonomin.

– Jag vill att de lagförslag jag jobbar med just nu om att handeln inom EU ska digitaliseras och bli mer klimatvänlig verkligen blir effektiva och inte skapar ny byråkrati som gör omställningen svårare, säger Kokalari, som framöver också vill bevaka att EU:s ja till Istanbulkonventionen verkligen leder till starkare åtgärder för att stoppa våld mot kvinnor – ett ärende som hon har varit ansvarig för i parlamentet.

Klimatkamp – för konkurrenskraften

Kollegan Jessica Polfjärd, som bland annat är ansvarig i miljöutskottet för ett förslag som ska säkra tillgången till kritiska råmaterial inom EU, kommer under året främst ha fokus på flera olika klimatfrågor.– Jag vill bidra till att lägga grunden för att vi i Europa under nästa mandatperiod fortsätter bedriva en effektiv klimatpolitik som säkrar europeisk konkurrenskraft, säger hon.

Jessica Polfjärd påpekar att det under de senaste månaderna presenterats flera förslag som direkt hotar skogs- och jordbruket.

– Jag kommer därför lägga mycket tid på att förslagen i slutändan inte hotar svenska basnäringar, säger hon.

Moderaten hoppas också på att EU-kommissionen inom kort ska presentera ett förslag som ska underlätta för ny teknik i växtförädling, bland annat så kallad Crispr-teknik. Där vill hon engagera sig för ”att uppmuntra ny teknik som kan bidra till ett mer effektivt och klimatsmart jordbruk”.

Stöd till Ukraina

M-ledamöterna lyfter även vikten av fortsatt stöd till Ukraina det kommande året.

– Någonting som jag tror att alla ledamöter, oavsett utskott, borde prioritera är att följa utvecklingen i Ukraina och bistå det ukrainska folket i deras kamp för fred och frihet, säger Jessica Polfjärd.

Arba Kokalari understryker betydelsen av fortsatt enighet inom EU i sitt stöd till Ukrainas frihetskamp medan Tomas Tobé, som är ordförande i parlamentets biståndsutkott, vill se att mer av EU:s bistånd går till det krigsdrabbade landet.

– Jag kommer driva på för en resultatinriktad biståndspolitik, inte minst med mer humanitärt stöd till Ukraina, säger han.

Migrationspakten i hamn

Tomas Tobé är också parlamentets huvudförhandlare för en central del av den nya gemensamma asyl- och migrationspolitiken som håller på att ta form inom unionen, den så kallade migrationspakten. Frågan splittrar både medlemsländer och svenska samarbetspartier – men Tobé är ändå hoppfull om att hinna hela vägen fram innan mandatperiodens slut.

– Jag hoppas och tror att vi kan gå i mål med förhandlingarna om migrationspakten. Vi behöver agera både på nationell nivå och på europeisk nivå för en lägre invandring till Sverige. Då är pakten, som kommer bidra till mer kontroll och mer ordning och reda, avgörande, slår Tomas Tobé fast.

Fotnot: Informationen bygger på skriftliga svar från ledamöterna om deras prioriteringar under det sista året av deras pågående mandat.

charlotta@altinget.se