Släpp inte fokuset på byggsektorn, regeringen

Boverkets prognos för 2024 är att det kommer byggstartas 27 000 bostäder under året. Det är en minskning från föregående år med 16 procent samtidigt är det långt ifrån befintliga behovet på cirka 60 000 bostäder per år för att vi skall ligga i balans med efterfrågan. Bristen på bostäder skapar utmaningar i flera led.

Var är reformerna? 

Den negativa utvecklingen på bostadsmarknaden under inledningen av året fortsätter också under andra kvartalet. För byggmaterialhandeln uppgick under första halvårets nedgångar till 9,9 procent i löpande priser och 12,9 procent i fasta priser jämfört med samma period förra året, enligt Byggmaterialhandlarnas Byggmaterialindex. Liksom tidigare påverkas byggmaterialhandeln av den minskade nybyggnationen samtidigt som konsumenterna agerat något avvaktande i väntan på lägre räntor. 

Ökad rörlighet på bostadsmarknaden berör både de som redan har ett boende och de som inte har det. Det byggs för få prisvärda bostäder för de som står utanför bostadsmarknaden och det befintliga beståndet används inte effektivt. Ökad rörlighet på bostadsmarknaden handlar både om människors möjligheter att bo och arbeta där de vill men även om företags möjligheter att attrahera kompetent arbetskraft.

Finns utrymme för förändring  

Reformer inom byggsektorn har lyst med sin frånvaro under lång tid. Från vår sida så ser vi ett behov av ett större omtag och arbete med blocköverskridande reformer. Nu när inflationen är på väg ner, så finns också utrymme för att satsa även på bygg- och bostadssektorn.

Vi föreslår att man tittar närmare på följande områden, för höstens budgetarbete och resterande mandatperiod.

1. Differentiera reavinstbeskattningen vid försäljning av bostäder. I Sverige är reavinsten 22 procent vilket skapar en inlåsningseffekt om du har ägt bostaden länge. I Danmark har man ingen reavinst om du har ägt bostaden i minst 3 år, där har man i stället en kompletterande fastighetsskatt). Översatt till svenska förhållanden föreslår vi en reavinst på 10 procent om man har ägt sin bostad i minst 10 år. Det tror vi skulle öka rörligheten och ge oss ett bättre nyttjande av befintligt bestånd.
2. Ta bort stämpelskatterna. Vid nyproduktion finns det flera kostnader som drabbar husköparen utöver själva bostaden. Bland dessa finns bland annat lagfartskostnad och pantbrev. Om vi utgår ifrån en nyproducerad villa i en större stad som kostar 7 miljoner och man lånar 5 miljoner, tillkommer kostnader för enbart lagfart med 1,5 procent av priset (105 000 kr) samt pantbrevkostnad på 2 procent av beloppet som skall lånas (5 miljoner = 100 000 kr). Det blir 205 000 kronor extra som skall betalas, utöver själva bostaden. Det är orimligt att ta ut så mycket i administrativa avgifter på i samband med husköp. Här finns utrymme för regeringen att under innevarande mandatperiod göra förändringar.
3. Startlån för unga. Förra regeringen tillsatte en utredning om att ge möjligheter för unga att få låna upp till 95 procent av bostadens pris, i samband med första köpet av en bostad. Det tycker vi är ett intressant förslag som skulle ge unga en möjlighet att komma in på ägda marknaden. Och detta går att införa under nuvarande mandatperiod.

Inför höstbudgeten uppmanar vi regeringen att fortsatt stimulera byggsektorn så att kompetensen och företagen finns kvar när vändningen kommer. Håll i rot-avdraget och ge tydliga besked redan nu vad som gäller inför nästa år. Sedan åtgärder som stimulerar ökad rörlighet på bostadsmarknaden, så att vi redan här och nu bättre kan nyttja det befintliga bostadsbeståndet.

Då har vi kommit en bit på rätt väg, mot en mer flexibel och inkluderande bostadsmarknad.

debatt@altinget.se