Stadsmiljöavtalen skrotas: ”Man gör kommunerna en otrolig otjänst”

Regeringen väljer som en av sina prioriteringar i budgetförslaget att skrota stadsmiljöavtalen. ”Det är allvarligt, men förståeligt utifrån vad det är för regering vi har”, säger MP:s trafikpolitiska talesperson Daniel Helldén.

Regeringens infrastrukturpolitiska budgetprioriteringar förvånar delar av oppositionen, och besvikelsen är stor bland vissa av partiföreträdarna.

Det som särskilt sticker ut för MP:s trafikpolitiska talesperson Daniel Helldén är beslutet att helt skrota stadsmiljöavtalen, även innan Trafikverkets utredning av styrmedlet är slutförd.

– Man har pratat om att trappa ner, men inte att slopa det. Det är en stor grej, för det påverkar alla städers ansökningar och planering. Alla sitter med sina kollektivtrafiks- och cykel- och gångprojekt, där man räknat in att man kunnat göra ansökningar, säger Helldén till Altinget.

Helldén kan förvisso förstå argumenten om att åtgärder inom programmen inte ger en lika tydlig beräknad effekt som exempelvis de som beviljas inom Klimatklivet.

– Men man sätter igång positiva beteendeförändringar, och skapar därför möjlighet för större förändringar och effekter framöver som ger mer i långa loppet genom att stimulera till mer cykling, säger Helldén och tillägger:

– Man gör kommunerna en otrolig otjänst.

Saknar förklaring

Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C), vars partiledning vill lyfta cykeltrafikslaget inom den nationella infrastrukturplaneringen, ställer sig frågande till regeringens agerande.

– Det är synd att man inte kan förstå hur regeringen har tänkt. För jag tycker att man ändå behöver motivera det man tar bort. Nu är det ändå så att vi har väntat länge, och får vänta fram till november, på ytterligare besked om vilka åtgärder som ska tas till för att nå klimatmålen, säger hon till Altinget.

Heie, som nås efter ett besök på Sjöfartsverket i Norrköping, ser en oroande signal till den näringen framöver.

– Det aviseras en neddragning 2025 för reducering av farledsavgifter genom så kallad klimatkompensation. Det blir nog en åtgärd som lär orsaka diskussion i näringen.

Socialdemokraternas Gunilla Svantorp förvånas av frånvaron av satsningar på järnvägsunderhållet.

– Det samtidigt som hela tiden underhållet lyfts som bristande, och regeringen tillsätter utredningar på området, säger hon.

Samtidigt har Trafikverket angett att de ser att sänkta anslag till underhåll är möjliga i sitt budgetunderlag?

– Fast, det är väl också en av anledningarna till att vi har lagt utskottsinitiativ för att ta tillbaka en del av underhållet i egen regi. Just för att man ska kunna öka den egna kompetensen, och för att man ska kunna göra de snabba insatserna som inte kräver upphandling och anbud och hela den processen. Detta har ju SD tyckt väldigt länge, så de borde ju tycka att vi har rätt, säger Svantorp, med hänvisning till de tidigare utredningar som gjorts på området.

Stöd till tung trafik välkomnas

Sett utifrån den sammantagna bilden, välkomnas generellt insatserna för att utöka marknadsintroduktionsstöden till tung utsläppssnål trafik hos oppositionen.

– Men det är samtidigt bara lite topping i relation till allt det som de förstört, säger Helldén.

Ser du någon grogrund för att ni ska hitta bred enighet kring nya förslag för att täppa igen de hål du anser att de skapat?

– Jag ser ingenting som radikalt skulle förändra läget för stunden.

Ulrika Heie och Gunilla Svantorp ser även att det är rimliga prioriteringar att skjuta till medel till underhållet av både statliga och enskilda vägar. Svantorp välkomnar också att det skjuts till medel för den upphandlade färjetrafiken till Gotland.

– Det var ju bra, men de ger 33, och jag tror att de önskat över hundra miljoner.

Forrige artikel Så mycket får myndigheterna i budgeten Så mycket får myndigheterna i budgeten Næste artikel Behovet av nya bostäder större än beräknat Behovet av nya bostäder större än beräknat
Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen drar in på finansieringen till Sveriges riksarkitekt. Det framgår i budgeten för 2025 som nu presenterats. ”Risken är ju förstås att det vi bygger blir fulare och mindre hållbart”, säger Tobias Olsson, Sveriges arkitekter.