Strömmer (M): ”Nu skärps kraven utan tvekan”

Utredare Thomas Edling har nu presenterat sitt betänkande om tryggare bostadsområden (SOU 2023:57) för regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer (M). 

Utredningen föreslår, i enlighet med utredningsdirektiven, att lagstiftningen förändras så att det blir lättare för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott. 

– Vi landar i avvägningen att man i större utsträckning ska prioritera övriga boendes intresse av trygghet, säger Tomas Edling till Altinget.

I vissa allvarliga fall ska en hyresgäst kunna sägas upp omedelbart. Det ska också vara möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott som försämrar den närliggande miljön till bostaden, inte enbart brott som sker i nära anslutning till bostaden. 

Utredningen föreslår också att det ska bli enklare att säga upp en hyresgäst som har en inneboende eller ett barn som begår brott. Något som redan när direktiven gavs, fick skarp kritik från Vänsterpartiet. 

– Men det förutsätter att du som hyresgäst har brustit i något. Så det du ansvarar för är inte att någon annan begår ett brott, utan att du själv inte har vidtagit en åtgärd fastän att det fanns en åtgärd att vidta, säger Thomas Edling. 

Strömmer (M): ”Balanserat”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att han uppfattar förslaget som väldigt balanserat och att han menar att förslaget är en rimlig förskjutning av fokus till de hyresgäster som sköter sig.

– Det här förslaget handlar om att värna alla skötsamma hyresgästers integritet och trygghet och rätt att bo i ett tryggt bostadsområde. Så det är viktiga integritetsvärden som värnas med detta förslaget, säger han till Altinget. 

– När det sen gäller de hyresgäster som själva begår brott, eller som har familjemedlemmar eller inneboende som begår brott så är det klart att nu skärps kraven utan tvekan. 

Samtidigt poängterar han att när det gäller brott som begås av familjemedlemmar handlar det inte om att straffas för någon annans brott.

– Det är inte så att någon med automatik blir ansvarig för brott som någon annan begår. Utan vad det handlar om är om du som hyresgäst har levt upp till dina skyldigheter som innehavare av kontraktet, säger han.

Enligt Strömmer kan det exempelvis handla om en förälder som inte samarbetar med myndigheter eller skola och på så sätt inte gör det som förväntas för att hindra att brott begås i anslutning till bostaden. Samt att det därmed innebär otrygghet för de närboende. 

– Om du däremot gör ditt bästa, vidtar åtgärder som man kan förvänta sig av en förälder i det läget, då aktualiseras ju inte frågan, säger han. 

Vad som ska krävas för att en hyresgäst ska anses ha uppfyllt kraven är inget som utredningen presenterar i detalj, utan något som ska avgöras från fall till fall.

Finns inte risken med detta förslag att man bara flyttar runt problemet, att en kriminell flyttas till en annan fastighetsägare och att det skapas otrygghet för de där?

– Den risken tror jag inte man kan förbise. Utan det är nog en realitet, säger Gunnar Strömmer (M). 

Men han menar samtidigt att även om syftet med detta förslag framförallt är att underlätta för fastighetsägare att skapa trygga områden, så kan förslaget även ha en viss brottsförebyggande effekt. 

– Genom att vi på olika sätt försvårar för kriminella att vara kriminella, inte bara med straff och effektiva verktyg till polisen, utan även som i detta fallet med det hyresrättsliga systemet, och skärper konsekvenserna av att vara kriminell så kan det i sig ha en brottsförebyggande effekt, säger han. 

– Men med det sagt, visst kan det vara så att kriminella sen flyttar till andra fastigheter och får nya kontrakt. Men då uppstår en ny situation som man får hantera på samma sätt där.

Locka fler till områdena

Att många fastighetsägare upplever att de lämnats ensamma i utsatta områden när andra aktörer lämnat är en problembeskrivning som Gunnar Strömmer (M) kan förstå. 

– Det jag hoppas på är att politik som bygger på den här typen av förslag ska leda till tryggare områden och att det i sig också ska göra att fler vill vara på plats kvällstid, öppna butiker, ett civilsamhälle och ett föreningsliv som vågar röra sig ute eller ha föreningslokal i markplan i centrum etcetera, säger han. 

Lättare att gå in i lägenheter

En ytterligare del i utredningens uppdrag har varit att titta på åtgärder för att hyresgäster inte ska kunna hyra ut en lägenhet till så kallade madrassboenden. 

Här föreslår utredningen att hyresgästens rätt att ha inneboende stramas åt och att det inte blir tillåtet att ha fler inneboende än vad en lägenhet är anpassad till. 

Man vill också ge fastighetsägare större möjlighet att få tillträde till en lägenhet för att kontrollera att den används på det sätt som är tillåtet.

– Det kan då handla om huruvida det begås brott där eller om lägenheten hyrs ut i andra hand på ett olovligt sätt. I grund och botten handlar det om att du ska få tillgång på ett sätt som är förenligt med seriös fastighetsförvaltning. Du ska inte kunna få tillträde mer än så, säger Tomas Edling. 

Men om det gäller brott, är inte det polisens jobb att gå in i en lägenhet?

– Jo, det är det så klart. Tanken är inte att man som hyresvärd ska gå in och avstyra farliga situationer. Men däremot kan det uppstå frågor om vem som bor i lägenheten eller andra berättigade intressen som fastighetsägare, och då ska man ha rätt att göra det. 

Hur tar ni i utredningen höjd för hyresgästernas integritet?

– Vi tror att detta förslag kommer att kunna leda till att det blir uppsägningar av hyresgäster i fall som inte sker i dag. Men vi utgår från att det ändå är befogat att göra så för att värna övriga boendes intresse. Sen förutsätter vi att man alltid måste göra en bedömning av vad som ligger hyresgästen till last i det enskilda fallet för att se att det är proportionerligt och rimligt att man blir av med hyreskontraktet, säger Tomas Edling. 

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och regeringen avser nu, enligt Gunnar Strömmer (M), att skicka ut det på remiss. 

{{toplink}}

lco@altinget.se