Tung kritik mot nya regler för attefallshus

Regeringens förslag att slopa anmälningskravet för byggen av attefallshus får kritik av flera remissinstanser. ”Det riskerar att bidra till negativa konsekvenser och innebär inte en förenkling av reglerna”, säger Villaägarnas förbundsjurist Anton Persson. 

Strax innan jul skickade regeringen sitt förslag om att plocka bort anmälningskravet för attefallshus på remiss. I dag måste den som vill bygga anmäla det till kommunernas byggnadsnämnd.

Syftet är att göra det enklare att bygga och på så sätt ge fastighetsägare mer frihet att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas och att stimulera till ökad privatuthyrning. 

När remisstiden nu löpt ut står det klart att den övervägande majoriteten av de 55 remissinstanser som svarat är kritiska till förslaget. Villaägarna är en av instanserna som vill att regeringen tänker om. 

– Förslagets utformning är olycklig. Det riskerar att bidra till negativa konsekvenser och innebär inte en förenkling av reglerna. Det finns därför ett behov av ett omtag, säger Villaägarnas förbundsjurist Anton Persson till Altinget. 

Spretigt regelverk

Visserligen är Villaägarna positiva till att regeringens ambition att förenkla regelverket. Men det här förslaget menar Villaägarna snarare gör regelverket mer spretigt.

Framförallt ser de en risk att förslaget ger en falsk tro att den enskilde inte behöver anmäla någonting alls. Trots att det fortfarande finns en anmälningsplikt för till exempel VA och brandsäkerhet.

Att slopa förprövningen innebär också större risk för kostnader för fastighetsägaren om felaktigheter upptäcks först vid en tillsyn efter att huset är byggt, menar de. 

– Det som är fördelen med att ha förprövning är att då säkerställs det att du bygger på rätt sätt och att du inte riskerar tillsynen i efterhand, säger Anton Persson. 

Villaägarna ställer sig också frågande till hur mycket åtgärden kommer att bidra till att få fram fler bostäder. 

– Det är ju ett av skälen bakom förslaget, att det ska stimulera privatuthyrningen och bidra till bostadsförsörjningen, men själva promemorian innehåller egentligen ingen närmare argumentation om på vilket sätt förslaget bidrar till det, säger Persson. 

”Fler grannfejder”

Även Sveriges Arkitekter är kritiska. De menar att förslaget kommer att leda till fler grannfejder när hus kan placeras ut på villatomter utan att kommunen kan pröva det som byggs, eller att grannar får komma till tals. 

– Regler finns av en anledning. Möjligheten att ta diskussionen om ett attefallshus i en bygglovsprocess, innan investeringen och den eventuella skadan är skedd, är bra på flera sätt. Det är bra för utformningen, kan begränsa markpåverkan och är effektivare än tillsyn i efterhand, säger förbundsdirektör Tobias Olsson, enligt ett pressmeddelande. 

De ser också en ökad risk för felaktiga byggen som kan påverka både de som bor i huset och den omgivande bebyggelsen.

Även Försvarsmakten, MSB och Boverket avstyrker förslaget. De lyfter bland annat brandsäkerhetsskäl, behovet att skydda riksintressen och att det finns ett värde för omgivningen att få vara med i dialogen om ett nytt bygge som kan påverka dem. 

Två positiva

Två instanser tillstyrker uttryckligen förslaget. Det är KTH och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. KTH ser positivt på reformer som stimulerar privatuthyrning och ökar fastighetsägarens möjligheter att bestämma över hur den egna fastigheten ska utvecklas. Uppsala universitet menar att förslaget innebär mindre byråkrati för fastighetsägare och kommunens handläggning.

Här håller kommunerna dock inte riktigt med. Flera av de som inkommit med svar lyfter risken att det skapar förvirring för byggherren och att det kan bli en ökad belastning på kommunerna, dels till följd av ökat behov av rådgivning och för kontrollerna i efterhand. 

Även majoriteten av länsstyrelserna avstyrker förslaget.

Del av Bygglovsutredningen

Förslaget ska vara ett komplement till de förslag som presenterades i Bygglovsutredningen 2021 och som bostadsminister Andreas Carlson sedan tidigare sagt att regeringen bereder. 

De nya reglerna är tänkta att träda i kraft samtidigt som de förslag som följer av Bygglovsutredningens förslag. Men när det blir är fortfarande oklart, enligt regeringen.

{{toplink}}

Beslutskedja: Ett förenklat och effektivt regelverk för bland annat bygglov

14/6
2021
21/10
2021
8/12
2022
14/2
2023
23/3
2023
29/3
2023
27/6
2023
7/12
2023
26/3
2024
18/4
2024
22/4
2024

Forrige artikel Trots Lagrådets kritik – ny vräkningslag införs i sommar Trots Lagrådets kritik – ny vräkningslag införs i sommar Næste artikel Politisk strejk hämmar finsk bostadsmarknad  Politisk strejk hämmar finsk bostadsmarknad 
Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen drar in på finansieringen till Sveriges riksarkitekt. Det framgår i budgeten för 2025 som nu presenterats. ”Risken är ju förstås att det vi bygger blir fulare och mindre hållbart”, säger Tobias Olsson, Sveriges arkitekter.