Tobé: Det finns negativa sidor av den fria rörligheten

PARLAMENTSVALET: Tanken var inte att det skulle vara fri rörlighet för kriminella, säger Tomas Tobé, Moderaternas toppkandidat i EU-valet. I Altingets podd berättar han att ska driva frågan att den fria rörligheten i EU måste ses över. 

Tomas Tobé frågas ut i Altingets podd. Han berättar vilka frågor han ska driva om han blir inröstad i parlamentet. Tobé:

  • Anser att det är stora problem med gränsöverskridande brottslighet, illegala vapen, internationella stöldligor.
  • Vill att invandringsfrågan måste hanteras mer på europeisk nivå.
  • Tycker att varken Sveriges eller Europas invandringspolitik är särskilt hållbar ur ett långsiktigt perspektiv.
  • Anser att vi behöver en fungerande yttre gräns som så vi kan få en kontrollerad invandring - för mer rättvis och hanterbar migration till Europa.
  • Anser att tillväxten måste öka, med klimatansvar.
  • Har siktet inställt på utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE), bland annat eftersom LIBE behandlar frågor som är helt centrala för Sverige.
  • Anser att vi på  EU-nivå behöver:
    1. Säkerställa att vi har en fungerande yttre gräns.
    2. Utöka det rättsliga samarbetet. Europol och Frontex behöver stärkas ekonomiskt. 
    3. Begränsa den fria rörligheten för kriminella
  • Vill se nedskärningar i budgeten för jordbruks- och sammanhållningspolitiken. 
  • Driver att Sverige ska gå med i Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). 
  • Anser att ungerska Fidesz bör lämna EPP
  • Recept för att Europa ska bli koldioxidfritt är:
    1. Att fortsätta utveckla handel med utsläppsrätter
    2. Att ställa oss positiva till mer klimatbistånd
    3. Att vi bör lyssna på forskare som säger att vi inte kommer att klara av klimathotet utan mer kärnkraft. EU-parlamentet behöver i högre utsträckning jobba för att få fram gemensamma standards för kärnkraft i Europa. 

................................................................................................................

Partigrupper i parlamentet

Det finns åtta partigrupper och en del partigruppslösa ledamöter i Europaparlamentet. Det krävs minst 25 ledamöter från sju av EU:s 28 länder för att bilda en partigrupp.

  • GUE/NGL: Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster. Vänsterpartiet är med i denna grupp, 52 platser i parlamentet.
  • S&D: Progressiva förbundet av socialdemokrater i EU-parlamentet. Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ är med i denna grupp. 186 platser i parlamentet.
  • De Gröna/EFA: De gröna/Europeiska fria alliansen. Miljöpartiet är med i denna grupp. 52 platser i parlamentet.
  • ALDE: Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Liberalerna och Centerpartiet är med i denna grupp. 68 platser i parlamentet.
  • EPP: Europeiska folkpartiet. Moderaterna och Kristdemokraterna är med i denna grupp. 217 platser i parlamentet.
  • ECR: Europeiska konservativa och reformister. Sverigedemokraterna är med i denna grupp. 75 platser i parlamentet.
  • EFDD: Frihet och direktdemokrati i Europa. 41 platser i parlamentet.
  • ENF: Nationernas och friheternas Europa. 37 platser i parlamentet.
  • GL Grupplösa. 22 platser i parlamentet.

Europaparlamentet

I Europaparlamentet sitter 751 ledamöter från EU:s 28 medlemsländer. Ledamöterna kallas för europaparlamentariker. De är med och beslutar om EU:s lagar och budget.

Tillsammans har väljare i de 28 EU-länderna röstat fram 751 ledamöter. De representerar väljarna i Europaparlamentet till 2019.

Storbritannien håller på att lämna EU (brexit). När det sker kommer antalet ledamöter att minskas till 705. Förhandlingar pågår mellan Storbritannien och EU om tidpunkt och villkor för utträdet.

Forrige artikel Delade meningar om grön styrning av jordbruket Delade meningar om grön styrning av jordbruket Næste artikel Så vill Skyttedal göra skillnad i EU Så vill Skyttedal göra skillnad i EU
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.