Boverkets nya energiklasser kan slopas om EU-kompromissen står sig
Det nya kompromissförslaget för byggnaders energiprestanda som EU-lagstiftarna landat i innebär sannolikt att Boverkets förslag på nya energiklasser inte blir av. ”Jag tycker helt klart att Boverket ska stryka det där”, säger Björn Berggren, Sveriges allmännytta.
Boverkets förslag på ny indelning av energiklasser för byggnader har fått skarp kritik för att urholka de kommande EU-kraven på att energieffektivisera det befintliga byggbeståndet i Sverige.
Men förslaget har också välkomnats som en nödvändig åtgärd för att Sverige inte ska drabbas av högre krav än andra länder till följd av hur klassningen är utformad i dag.
Men om det kompromissförslag som EU-lagstiftarna landat i vid den senaste trilogen står sig är det högst troligt att Boverkets nya klassning inte kommer att införas. Det eftersom kompromissen innebär att man frångår förslaget om att knyta kraven på energiprestanda vid ländernas energiklasser. I stället vill man införa ett generellt krav över hela beståndet inom varje medlemsland.
– Nu frikopplar man energirenoveringskraven helt från energiklasserna. De kommer inte relatera någonting till klasserna om det inte är något land som gör uppror nu, men det tror jag inte. Jag tror att det här är väl förankrat, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges allmännytta.
Kommer avstyrka
Därmed finns det inte någon anledning för Sverige att implementera en ny energiklassning, menar han.
– Det är klart om vår bostads- och infrastrukturminister eller vår energiminister vill åka ner till Bryssel och visa att även vi i Sverige har bra byggnader då finns det ett syfte. Men annars finns det ingen anledning att justera klasserna, säger Berggren.
Om Boverket inte drar tillbaka förslaget kommer Sveriges allmännytta att avstyrka förslaget i sin remiss.
– Det skulle bara skapa mer jobb och mer förvirring. Vissa skulle sitta med gamla energideklarationer och vissa med nya. Jag tycker helt klart att Boverket ska stryka det där.
Nya orosmoment
Angående den kompromiss som EU-lagstiftarna landat i säger Björn Berggren att man är välkomnar utfallet.
– Vi tycker att det är positivt att man ska utgå från beståndets medelvärde. Då kommer man att kunna undvika underliga tröskeleffekter som annars skulle kunna uppstå.
Med det tidigare förslaget fanns bland annat en risk att fastighetsägare skulle behöva tidigarelägga renovering av vissa bestånd i onödan, enligt Björn Berggren. Samtidigt ser han nya orosmoment med den nya kompromisslösningen.
– Jag är lite fundersam kring hur det här ska transformeras in i svensk lagstiftning på ett bra sätt så att det blir ett tryck i lagstiftningen.
{{toplink}}
Risk för lågt tryck i lagen
De nya förslaget innebär att det blir upptill varje land att säkerställa att den genomsnittliga energiprestandan för beståndet ska höjas. Björn Berggren tror att det blir viktigt att Sverige tar fram en bra modell för att peka ut vilka byggnader som ska lyftas när.
– Om två villor har samma energianvändning och man höja medelvärdet för deras energiprestanda. Vilken av villorna ska gå före? Hur ska kraven föras vidare till specifika fastigheter?
Berggren menar att det tidigare förslaget hade nackdelar men att fördelen var just att det tydligt pekade ut vilka byggnader som skulle renoveras när.
Björn Berggren ser att det finns en viss risk med att det nya förslaget där parlamentet och kommissionen fått kompromissa kan leda till att omställningen drar ut på tiden mer än med det förra förslaget.
– Det här nya förslaget är mer flexibelt, men risken är att det inte ger lika bra tryck i lagstiftningen.
Samtidigt tror han att klokt implementerat kan man hantera den risken.
{{toplink}}
(Foto: Fredrik Persson / TT )
Emma Wiesner (C) försvarar bekämpningsmedelsreform
Macron vill grundlagsfästa garanterad rätt till abort i Frankrike
