Emma Wiesner (C) försvarar bekämpningsmedelsreform

Vikten av att vända trenden i förlusten av pollinatörer har varit en av de prioriterade åtgärderna i EU:s arbete inom den så kallade jord-till-bord-strategin som antogs av medlemsländerna 2020.

Utöver att antal andra åtgärder, har vikten av att råda bot på bristerna i implementeringen i tidigare direktiv för att få till en hållbar användning av växtskyddsmedel pekats ut.

Därför lade EU-kommissionen fram ett förordningsförslag förra sommaren, för att få till bindande mål och åtgärder hos medlemsländerna.

Men förslaget har haft en stormig resa. Det visade sig inte minst i den slutomröstning som hölls i EU-parlamentets ansvariga miljöutskott. Det var endast en svag majoritet som kunde ställa sig bakom paketet, och dessförinnan passerade det främsta styrmedlet – upplägget med nationella reduceringskrav fram till 2030 – med ytterst liten marginal. 

En av dem som backade upp styrmedlet i slutändan var C-ledamoten Emma Wiesner, som från början var mycket kritisk till förslaget.

{{toplink}}

Anledningen till att hon nu kunde acceptera paketet var framför allt att hon, tillsammans med sina nordiska liberala kollegor, fått igenom en förändring av målstyrningen.

– Detta kommer att stärka konkurrenskraften för svenskt jordbruk, som redan gjort den resa som andra länder nu får krav på sig att göra, säger Emma Wiesner till Altinget.

I ursprungsförslaget ställdes det krav på att de mest framgångsrika länderna i reduktionsarbetet hittills skulle omfattas av ett miniminivå-reduktionskrav på 35, respektive 50 procent, för totalanvändning respektive användning av mer riskfyllda produkter. Men i miljöutskottets position sänks nu kraven till 15, respektive 25 procent för föregångsländerna.

I praktiken innebär det att Sverige, Finland och Danmark får minskade krav på sig att bidra till det gemensamma målet att halvera växtskyddsmedelsanvändningen i unionen.

Kan det upplägget flyga i plenum?

– Jag ser ingen anledning till att det skulle utmanas i hela parlamentet. Sedan är det frågan hur det går i trilogen med rådet. Men där förutsätter jag att svenska regeringen kommer att fortsatt stötta de länder som redan ligger långt fram, säger Wiesner.

Övergripande mål skärps

Samtidigt höjs också det övergripande målet för att få bort de skadligare bekämpningsmedlen, från 50 till 65 procents reduktion på unionsnivå. Men miljöutskottets majoritet vill även peka på riktningen framåt och ge en knuff för att ersättningsämnena ska komma på plats. De vill därför se ett EU 2030-mål för att öka försäljningen av lågriskväxtskyddsmedel, senast sex månader efter förordningen är antagen.

Bland kritikerna till den antagna linjen anses både det grundläggande förslaget för långtgående, och även miljöutskottets justeringar, orealistiska.

”Alla studier som genomförts av Europeiska kommissionens förslag har redan pekat på stora produktionsnedskärningar, vilket allvarligt påverkar vår strategiska självständighet. I det nuvarande jordbruks-, ekonomiska och geopolitiska sammanhanget avslöjar detta beslut av miljöutskottet en viss slapphet” menar den största jordbruksintresseorganisationen Copa Cogeca, som samtidigt la till: 

”Om bara de lagstiftade ambitionerna balanserades i denna text av ett motsvarande ambitiöst stöd, och åtföljdes av konkreta och kompenserande åtgärder.”

Polfjärd: För stora risker

Jessica Polfjärd, som var den enda svenska ledamoten som röstade emot förslaget, resonerar i liknande termer. 

”Förslaget som antogs av miljöutskottet är inte tillräckligt tillfredsställande för att säkerställa att vi fortsatt kan använda växtskyddsmedel utan problem.” skriver M-parlamentarikern i en skriftlig kommentar.

Polfjärd, som inte kunde ställa upp på en intervju, menar att en uppdatering av regelverket istället borde stanna på direktivsnivå, och stället för att ha nationella krav, fokusera på att hålla fast vid EU-mål, och därefter rikta insatserna mot länder där de har störst effekt.

”Vi kommer inför plenum fortsatt arbeta för att förslaget som slutligen antas ska vara utformat på ett sådant sätt att det garanterar att jordbrukare kan bedriva sitt arbete under stabila och långsiktiga förutsättningar.” skriver Polfjärd i en skriftlig kommentar.

Wiesner: Finns både morötter och nödbroms

Men Wiesner menar att den linje som Polfjärd och EPP-gruppen som helhet driver inte fungerar i praktiken.

– Vi hade gärna sett ett indikativt mål på EU-nivå. Men tittar man på totalen, och hur man ska nå resultat, så är det rimligt att jobba med nationella mål och planer. Därför tycker jag att M och KD faller på sitt eget svärd. För att vi nu har nationella mål, sätter press att de som inte gjort samma hemläxa som Sverige. Sverige har redan klarat av målet om att minska användandet med 15 procent, säger Wiesner. 

Polfjärd välkomnar också att man sänker minimireduktions-kraven för användande av växtskyddsmedel.

”Men vi menar att det fortfarande sätter press och krav på föregångsländer som Sverige att minska sin redan låga användning. Vi menar att det lämpligaste sättet är att inom ramen för ett EU-omfattande mål arbeta med riktade insatser där användningen av växtskyddsmedel inte är ansvarsfull.” 

Wiesner anser att förslaget också flera innehåller stöd till lantbrukarna, och även säkerhetsventiler.

– Vi vill ju se försäljningsmål för biologiska växtskyddsmedel och snabbare godkännandeprocesser för dessa, vilket vi inte fått annars. Vi ser att förslaget för nya gentekniker är på snabbspår, och vi ser just det som en åtgärd vi kan kräva för att det här regelverket ska förverkligas. 

Samtidigt finns det också en nödbroms i paketet, om det 2029 står klart att implementeringen av alternativa växtskyddsmedel inte är tillräcklig.

– Då skjuter man fram och senarelägger målet för att göra en mjuk övergång. Och varför jag ändå kan tolerera detta – är att signalen till alla tillverkare av växtskyddsmedel är glasklar: Det är ingen som kommer att fortsätta med forskning och utveckling av växtskyddsmedel som inte ska användas 2030, oavsett om det finns en nödbroms eller inte, säger Wiesner, som samtidigt riktat kritik mot parlamentarikerkollegans argumentation.

Huvudrapportören från de gröna, österrikiskan Sarah Wiener, lyfter att det är centralt att medlemsländerna, tillsammans med de övergripande kraven, också får krav på att sig att assistera lantbrukarna i arbetet med att nå målen.

– Det var särskilt viktigt för mig att se till att oberoende råd om förebyggande åtgärder baserade på integrerad växtskydd skulle erbjudas gratis till europeiska jordbrukare, kommenterade Wiener i ett pressmeddelande.

Hur stor del av paketet som överlever i plenum återstår att se. Omröstning sker den 20 november. Medlemsländerna har ännu inte satt ner foten om förslaget.

jacob@altinget.se