Estlands premiärminister: Därför begår jag politiskt självmord

BRYSSEL. Kaja Kallas är van vid att bli kallad krigshetsare. Sedan den ryska storskaliga invasionen av Ukraina har Estlands premiärminister varit en av de tydligaste rösterna på den globala arenan, med ett budskap: Hotet från Ryssland stannar inte vid Ukrainas gränser.

Det är inte annorlunda när hon träffar Altingets danska EU-korrespondent dagen före det toppmöte som hölls i förra veckan och som, med EU-toppmötets ledare Charles Michels ord, skulle sätta fart på EU:s krigsekonomi.

Hon talar snabbt och målar med sina ord upp en bild av vad hon tror kommer att hända om européerna inte gör mer för att hålla tillbaka Putin.

– När det lönar sig att attackera en plats ses det som en inbjudan att göra samma sak någon annanstans, säger den 46-årige liberala regeringsledaren, som har lett sitt land sedan 2021.

– Angripare provoceras av svaghet. Därför förespråkar jag att man gör mer för försvaret på EU-nivå. För en angripare går inte längre om han kan se att vi är så starka att han inte kan vinna.

”Come on!”

Ryssarna vill inte gå i krig med Nato just nu, betonade Kallas, men européerna måste anstränga sig mer om detta inte ska förändras.

– Vi måste förstå inte bara vad de vill uppnå, utan också vad de är rädda för, och de är rädda för det. Men om vi inte satsar tillräckligt på försvaret nu kommer de att sluta vara rädda.

– Och om Ukraina faller, då är det resten av Europa som står på tur. Därför måste vi hjälpa Ukraina, för då behöver vi inte prata om vems tur det är härnäst.

Lösningen är att de europeiska länderna måste öppna sina fickor, anser den estniske premiärministern. Annars riskerar de att bli tagna på sängen. Kaja Kallas himlar nästan med ögonen när hon pratar om hur vissa länder i alliansen inte kommer att klara Natos mål om att satsa minst två procent av landets bruttonationalprodukt på försvaret till 2030.

– Till 2030! Come on! Vi är alla demokratier. Jag kommer inte att vara statsminister 2030. Jag kan ge alla möjliga löften om vad Estland kommer att leverera 2030, men jag kommer inte att vara ansvarig för det, säger hon.

Om några har glömt det så var det också den danska regeringens mål fram till nyligen, tills tongångarna ändrades i höstas och Danmark anpassade sig sex år tidigare än planerat.

Politiskt självmord

Kallas kan lätt förstå varför det kan vara svårt att förklara för folket ledare i länder som – som premiärministern uttrycker det – har ”bättre grannar” än vad Estland har, som delar hela sin östra gräns med Ryssland.

– Problemet med försvaret är att när du behöver det är det redan för sent att göra något åt det.

– År 1933 var Estlands försvarsinvesteringar rekordlåga eftersom det var fredstid och vi byggde upp vårt land. Och vi var ett neutralt land som inte hade för avsikt att skada andra. 1938, när det stod klart att kriget var på väg, fördubblade vi investeringarna, men då var det för sent, påpekar hon.

– Jag har varit tvungen att förklara det för mitt folk eftersom vi har varit tvungna att höja skatterna för att täcka våra försvarsutgifter.

Det är inte lätt för en liberal politiker.

– Det är väldigt, väldigt svårt när jag alltid har förespråkat lägre skatter. Jag begår politiskt självmord. Men jag har inget val, säger hon.

Inga andra klassens medlemmar

Därför blir hon också lite irriterad när hon får frågan om vilket hot Ryssland utgör mot hennes land.

– Exakt samma hot som mot ditt land. Exakt samma. Därför att vi är med i Nato tillsammans. Jag får ofta frågan om hur det är för Polen och Baltikum. Men det finns inga första och andra klassens länder i Nato. En attack på en är en attack på alla.

– En av de andra ledarna från ett europeiskt land frågade om jag kunde komma till deras land och förklara det för folket, för det är så svårt att få folk att förstå. Så jag har varit runt i flera länder. Men det är också upp till ledarna själva att göra det.

Hon pekar på en opinionsundersökning som hon har sett där européerna fick frågan om vilka som var de viktigaste frågorna inför EU-valet i juni.

– Det var tre länder där den viktigaste frågan var säkerhet. Och intressant nog var dessa länder Polen, Estland och Danmark. Och varför just Danmark? För den danska statsministern Mette Frederiksen talar också om hotet. Som Platon sa är det också upp till ledarna att utbilda sina befolkningar så att folk förstår varför det behövs.

Skicka mer pengar

För Kaja Kallas är det viktigt att EU också spelar en roll för att få pengarna i rullning för både Ukrainas och européernas eget försvar. Därför ville hon också använda toppmötet i Bryssel förra veckan för att förespråka att EU-ländernas egen bank, Europeiska investeringsbanken, släpper det självpåtagna förbudet mot att investera i vapenproduktion – något som också EU-ledarna enades om. 

Dessutom använde hon tillfället till att förespråka att unionen ska ta gemensamma lån för att finansiera utveckling, så kallade euroobligationer. Detta är en idé som både den svenska och den danska regeringen har varit mycket skeptiska till.

– Vi försöker hitta en lösning som är tilltalande för alla. Så jag har inte fastnat i tanken att det ska vara euroobligationer om vi kan hitta ett annat sätt. Men poängen är att vi behöver investeringar i försvarsindustrin och vi måste kunna få in privat kapital, säger Kallas.

Och det måste ske snabbt.

– Vi befinner oss i krisen nu. Vi måste satsa på försvaret nu för att inte provocera angriparen genom att visa att vi är svaga.

Artikeln är översatt och kortad från Altinget.dk.