Toppmötet öppnar upp för EU-pengar till vapen – med risk för klimatinvesteringar

Ett av de stora fokusen vid veckans EU-toppmöte har varit försvar och säkerhet. Såväl frågan om hur man ska fortsätta stötta Ukraina – där svaret bland annat blev att man ska använda sig av de frysta ryska tillgångarna, som frågan om hur man ska rusta upp Europas eget försvar.

Ett av svaren EU-ledarna enades om var att ge den Europeiska investeringsbanken, EIB, i uppgift att se över sin policy för att möjliggöra fler investeringar i försvarsindustrin.

– Det vi nu gör med EIB är viktigt. Det har ju varit en röd linje tidigare att det inte kan vara för rent militära ändamål, sade statsminister Ulf Kristersson på väg in till toppmötet.

Att det är en betydelsefull omsvängning går inte att förneka. Guntram Wolff, ekonom och expert vid Brysselbaserade tankesmedjan Bruegel pekar på att det finns en klausul i EU:s fördrag om att EU-medel inte får användas för att finansiera dödliga vapen. Och EIB:s policy tillåter inte finansiering av produktion av vapen och ammunition.

– Detta handlar om en attitydförändring, säger Wolff.

– Beslutsfattare har förstått att försvar är en del av säkerhet eftersom man annars kommer att bli attackerad.{{toplink}}

Skickar signal till privata aktörer

Redan inför mötet hade 14 medlemsländer, inkluderat Sverige, skrivit ett brev riktat bland annat till EIB:s ordförande Nadia Calviño med önskemål om att EIB bör utforska hur banken kan finansiera försvarsrelaterade aktiviteter, utöver de satsningar som görs idag.

I brevet poängteras signalvärdet som en sådan omläggning av bankens verksamhet skulle ha. Guntram Wolff håller med om att en sådan omläggning skulle skicka en signal till privata banker och andra investerare såsom pensionsförvaltare och andra som idag är tveksamma till att investera i försvarsindustrin.

– Det har betydelse även för den privata finansieringen, eftersom den fortfarande är mycket motvillig – om man talar med privata banker säger de att de har svårt att finansiera försvarsprojekt eftersom det ger dåligt rykte och kan sänka deras kreditbetyg. Så detta är en viktig signal.

EIB:s roll har varit att finansiera projekt som är politiskt viktiga för EU och som har svårt att få finansiering på den privata marknaden. Sedan flera år tillbaka har fokus därför legat på den gröna omställningen.

Kan ske på bekostnad av gröna investeringar

Frågan är därmed om ett vidgat mandat, som skulle möjliggöra fler försvarssatsningar, riskerar att få negativa konsekvenser för de miljö- och klimatsatsningar som banken kan finansiera.

Guntram Wolff säger att EIB har varit motvilliga till att låna ut mer utan att öka sitt eget kapital, vilket det inte har varit tal om från medlemsländerna att utöka. Därmed är risken stor att det blir mindre pengar till gröna investeringar.

– Detta är verkligen konkurrerande mål i slutändan, om budgeten är begränsad.

Exakt hur banken kommer att ställa om är oklart. Den formulering som antogs vid toppmötet är att man uppmanar Europeiska investeringsbanken att ”anpassa sin utlåningspolitik gentemot försvarsindustrin och sin nuvarande definition av varor med dubbla användningsområden”.

Varor med dubbla användningsområden är sådana som alltså kan användas till både militära och civila ändamål. Sådana projekt, till exempel drönare, finansieras redan idag av Europeiska investeringsbanken.

Östros: vi finansierar inte ammunition

Frågan är vad än ny definition kan innebära och hur långt den kan sträcka sig. Thomas Östros, vice vd för investeringsbanken, sade i en intervju med Bloomberg i början av veckan att han kan tänka sig att de ökar sina investeringar i projekt med dubbla användningsområden men markerade samtidigt var han ser att gränsen går.

– Vi finansierar inte ammunition eller den typen av utrustning. Så jag tror att vi kan utöka våra investeringar i cybersäkerhet, projekt med dubbla användningsområden, men ammunition tror jag inte är rätt plats för EIB att vara på.

Beslutet att ändra bankens policy tas dock i slutändan av dess ägare, det vill säga EU:s medlemsstater. Europeiska rådets ställningstagande i veckan är därmed en stark indikator på att en förändring av policyn är att vänta.

natacha@altinget.se