EU-förhandlare ratar Brexitbud

Av | | Skriv ut

BREXIT. Storbritannien har enligt premiärminister Theresa May lagt fram ett seriöst och rättvist förslag som garanterar EU-medborgares rättigheter i landet efter Brexit. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier kallar det otillräckligt.

”Mer ambition, klarhet och garantier behövs”, skrev Michel Barnier i går kväll på mikrobloggen Twitter:

Inlägget kom efter att den brittiska regeringen hade presenterat sitt förslag gällande EU-medborgares rättigheter i Storbritannien efter landets utträde ur EU.
De övriga 27 EU-länderna vill se garantier för att deras medborgare som bor i Storbritannien, vilket handlar om över tre miljoner människor, ska få samma rättigheter som britterna efter Brexit. Det är ett av de grundläggande kraven från den europeiska sidan.

Exakt vad mer Michel Barnier vill se från den brittiska regeringen är dock oklart. Han har inte själv förtydligat sitt inlägg. Kommissionens talesperson för Brexitförhandlingarna, Daniel Ferrie, vill inte heller ge ytterligare information till Altinget. Istället hänvisar han till sin lika intetsägande chef, Margaritis Schinas.
– Vi kommer inte ge löpande kommentarer på varje förslag och kommentarer som kommer från Storbritannien. Vi kommer inte Brexitfiera pressrummet, sa chefstalespersonen på Kommissionens dagliga presskonferens på tisdagen.
Enligt Schinas analyserar Barnier, hans team liksom Kommissionen just nu förslaget vilket, trots Barniers tidiga reaktion igår, inte kan ske i en handvändning.

Får allt utom rösträtt

Enligt britterna ger de dock just de garantier som EU efterfrågar. Premiärminister Theresa May kallar förslaget seriöst och rättvist. Den brittiska chefsförhandlaren David Davis säger att EU-medborgare kommer få i stort sett samma rättigheter som brittiska medborgare, till exempel vad gäller rätt till sjukvård, bidrag och pensioner. Det enda EU-medborgare inte får är rösträtt. För det krävs brittiskt medborgarskap.
EU-medborgarna ska enligt britternas förslag kunna ansöka och avgöra sin status genom en online-ansökan till en rimlig kostnad.
Frågan om vilket datum som ska gälla för när en EU-medborgare ska ha kommit till Storbritannien för att omfattas är dock oklart. Det kan potentiellt gälla från och med 29 mars 2017 då landet officiellt begärde utträde ur EU. Men det kan också bli det framtida datum när Storbritannien lämnar unionen eller någonstans däremellan.
Storbritanniens regeringen publicerade en sammanfattning av sitt förslag i går  och där skrev man att denna fråga ska diskuteras vidare med landets ”europeiska partners”.

Tvistedomstol - en tvistefråga

I sammanfattningen skriver regeringen också att ”EU-domstolen inte kommer ha jurisdiktion i Storbritannien”. Det ligger i linje med premiärminister Theresa Mays tidigare uttalanden då hon har deklarerat att landet ska stifta sina egna lagar efter Brexit och inte lyda under den europeiska domstolen i Luxemburg.
EU-förhandlaren Barnier har i sin tur menat att EU-domstolen är bäst lämpad för att avgöra eventuella framtida tvister som rör EU-medborgares rättigheter i Storbritannien. Britterna föreslår som alternativ att en särskild tvistedomstol ska döma i sådan fall. Här är alltså parterna tydligt oense.

Stefan Löfven: ”en bra början”

När Theresa May på EU:s toppmöte i slutet av förra veckan gav en förhandsvisning av britternas förslag fick det även där ett ljummet mottagande.
– Vi vill garantera rättigheterna för EU-medborgare och brittiska medborgare full ut efter Brexit. Mitt första intryck är att Storbritanniens förslag är sämre än vad vi hade förväntat oss och att det riskerar försämra situationen för medborgarna, sa rådets ordförande Donald Tusk på presskonferens efter mötet.
Andra ledare klagade över att förslaget var vagt formulerat, till exempel råder det oklarheter kring vad som kommer gälla personer som varken är britter eller EU-medborgare och som kanske lever i Storbritannien med en EU-medborgare.

Sveriges statsminister Stefan Löfven var inte lika kritisk. Efter att ha lyssnat både på Theresa May och chefsförhandlaren Michel Barnier sa han att de inledande förhandlingarna mellan Storbritannien och EU har varit konstruktiva.
– Det är ett bra klimat och en bra samtalston. Det är en bra början, sa Stefan Löfven till Altinget.
Samtidigt betonade statsministern att det är väldigt ont om tid. Planen är att enas kring EU-medborgarnas rättigheter och andra frågor som rör själva utträdet redan till hösten. Nästa förhandlingsrunda mellan EU och Storbritannien äger rum i Bryssel 17 juli.

Forrige artikel Frihandelsvänner och Macron gjorde upp om handelshinder Frihandelsvänner och Macron gjorde upp om handelshinder Næste artikel Debatt: Svenskt näringsliv lockade flest läsare
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.

Efter kommissionsbeskedet: Det här händer nu

Ett förslag på en ny EU-kommission ligger till slut på bordet. Men än är inget skrivet i sten och mycket kan hända innan en ny kommission är på plats. Altinget guidar till kommande steg i processen.

Jørgensen: Lovar att inte lägga ner några kärnkraftverk

Dansken Dan Jørgensen fick inte bara en, utan två portföljer, när Ursula von der Leyen presenterade sin kommission på tisdagen. Energi och bostad. Han räknar med tuffa frågor om kärnkraften när det är dags för utfrågningen i EU-parlamentet.

Kontroversiell ungrare föreslås ta över hälsokommisionärsposten

Den ungerske EU-kommissionären Olivér Várhelyi föreslås bli ny hälsokommissionär. ”För svensk del så är det otroligt angeläget att den här kommissionären ökar trycket och engagemanget ytterligare kring antibiotikaresistensen”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget.