EU-toppmötet skruvar upp tempot för cybersäkerhet

BRYSSEL. EU måste öka takten sista halvåret av Europaparlamentets mandatperiod för att hinna fatta beslut om cybersäkerhet och en rad andra säkerhetsfrågor, enligt ett förslag till slutsatser på EU-toppmötet som Altinget tagit del av.  

EU-toppmötet på torsdag kommer att uppmana inrikesministrar och Europaparlamentet att skynda på med lagstiftning om cybersäkerhet, elektroniska bevis, kriminalregister och civilskydd. 

– Europa är under attack som aldrig förr, från att kemiska vapen används på våra gator till statsstödda cyberattacker, sa kommissionären för säkerhetsfrågor Julian King vid en presskonferens i onsdags.

– Tiden är inne att avsluta vårt arbete för säkerhetsunionen.

Val till Europaparlamentet hålls den 23 och 26 maj. Den sista plenarsessionen med det gamla parlamentet hålls den 15-18 april. Lagstiftning som flyttas över till det nya parlamentet väntas försenas eftersom de nya parlamentarikerna behöver en viss startsträcka.

Stor enighet

Altinget har tagit del av utkastet till slutsatser som EU-toppmötet väntas anta på torsdag. Presidenter och premiärministrar från de 28 EU-länderna väntas uppvisa stor enighet om säkerhetsfrågor, uppger EU-källor för Altinget.

Och ledarna driver på EU-maskineriet på bred front i säkerhetsfrågor.

Toppmötet sätter tidsgränser för flera lagförslag. Innan parlamentets mandatperiod tar slut bör inrikesministrar och parlamentet anta lagstiftning om cybersäkerhet och elektronisk bevisning, fordrar toppmötet, enligt utkastet till slutsatser.

EU:s nätsäkerhetsbyrå stärks

Inom cybersäkerhet ska EU:s nätsäkerhetsbyrå Enisa stärkas för att förbättra Europas motståndskraft mot cyberattacker.

Lagförslaget om elektronisk bevisning riktar sig mot sociala medieföretag som Facebook och Google, men även företag som tillhandahåller it-infrastruktur, som IP-adresser. De ska åläggas lämna ut elektroniska uppgifter till brottsbekämpande myndigheter i andra EU-länder.

Redan före årsskiftet bör ministrar och parlament gå i mål i två andra frågor, uppmanar toppmötet. Det gäller utökade möjligheter att byta uppgifter mellan EU-länders kriminalregister (Ecris) och en förstärkning av EU:s civilskyddsmekanism.

Den största insatsen som har skett inom civilskyddsmekanismen var vid de svenska skogsbränderna i somras. Sverige fick hjälp från Italien, Frankrike, Tyskland, Litauen, Danmark, Portugal och Polen. (Ytterligare tre länder erbjöd hjälp.)

Bekämpa desinformation

Säkerhet är en av EU:s högprioriterade frågor. Ett annat område som toppmötet nämner är försvar av det demokratiska systemet mot desinformation och olaglig manipulation. Det gäller både inför valet till Europaparlamentet i maj och i allmänhet. På tisdagen tog kommissionen emot arbetsprogram som internetplattformar lovar genomföra för att bekämpa desinformation.

Toppmötet på torsdag kommer också fördöma det ryska hackningsförsöket mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) i Haag, enligt utkastet.

Sanktionssystem mot kemiska vapen

Samtidigt kan toppmötet glädjas åt EU:s motåtgärder. I måndags antog utrikesministrarna ett nytt system för sanktioner mot individer som använder eller sprider kemiska vapen. Sanktionerna liknar de mot ryssar inblandade i angreppet mot Ukraina. Bestraffningen blir i form av inreseförbud och frysta personliga tillgångar i EU.

Några personer blir dock inte bestraffade omedelbart. Storbritannien har inte bestämt sig om ryssarna bakom nervgiftsattacken i Salisbury bör beläggas med sanktioner. Andra brott som kan komma i fråga är kemiska attacker i Syrienkriget.

 

Forrige artikel Svårt att hitta bred enighet för att få ner lastbilsutsläpp Svårt att hitta bred enighet för att få ner lastbilsutsläpp Næste artikel EU:s gemensamma bistånd minskar
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.