EU:s gemensamma bistånd minskar
TRENDBROTT. EU:s samlade offentliga bistånd backade förra året för första gången sedan år 2012, enligt en granskning från biståndsorganisationer. Trenden kan också fortsätta även i år. Men det är inte bara negativt.
– Skenet bedrar nämligen inte lika mycket numera, säger Göran Eklöf vid Världsnaturfonden WWF.
Tappet uppgick enligt sammanställningen från Concord till fyra procent jämfört med 2016. Det samlade biståndet blev därmed strax över 72 miljarder euro förra året.
– Minskningen kan främst förklaras av att avräkningarna för flyktingmottagandet minskade förra året. Om man ser till det bistånd som gick utvecklingsinsatser i mottagarländerna så ligger nivån på biståndet relativt still jämfört med året innan, säger Göran Eklöf, senior rådgivare vid Världsnaturfonden WWF, till Altinget.
"Ständig källa till besvikelse"
Unionen och dess medlemmar är fortsatt den största bidragsgivaren globalt, men glorian solkas av att man fortsatt inte lever upp till de målsättningar som först etablerades på 1970-talet. Senaste deadline, om att 0,7 procent av bruttonationalinkomsten i unionen skulle gå till bistånd år 2015, har exempelvis nu skjutits fram till 2030.
– Ser man dock till den övergripande trenden så har andelen vuxit sedan början på 2000-talet, fortsätter Göran Eklöf.
Hur mottas dessa missade deadlines?
– I mottagarländerna är de en ständig källa till besvikelse. Det undergräver ju allt förtroende. Om man tycker att utvecklingsländerna tjatar och tjatar om finansiering i till exempel klimatförhandlingarna, så bör man tänka igen. Det är ju för att de ständigt blir påminda om att löftena inte blir uppfyllda.
Skärpta riktlinjer kan sänka biståndet ytterligare
För tillfället når unionen upp till nästan 0,5 procent av BNI i bistånd. Men då räknas även vissa investeringar på hemmaplan in, såsom insatser för flyktingmottagande. Dessa insatser anses dock som ”uppblåsta siffror” i Concords sammanställning, då de inte går till investeringar i mottagarländer.
Årets tillbakagång ser också ut att kunna fortsätta även nästa år, när nya riktlinjer för vad som kan räknas in som bistånd begränsar möjligheterna till att bland annat lån ska kunna användas.
– Tidigare har de reglerna varit mer otydliga, och det har därför varit olika beräkningar som har gjorts. Framöver kommer det bara att vara ”rabatten” i lånevillkoren som ska kunna räknas som bistånd. Det behöver därför inte vara negativt om andelen sjunker, då skenet inte bedrar lika mycket framöver, säger Göran Eklöf.
– Men jag hoppas ju såklart att insatserna utökas på motsvarande sätt på annat håll.
Oklart hur Sverige tolkar nya riktlinjer
Concords medlemsorganisationer driver på för att riktlinjerna ska stramas åt ytterligare i OECD, där diskussionerna pågår. Det har bland annat lett till att nya riktlinjer för vilka delar av flyktingmottagandet som kan räknas som bistånd har antagits.
– Där pågår nu arbetet med att införliva dessa riktlinjer på nationell nivå. Hur den uttolkningen görs i bland annat Sverige vet vi dock inget om, säger Hedvig Söderlund, policyhandläggare på Svenska Afghanistankommittén till Altinget.
Att just Sverige har använt möjligheten att räkna in insatser för flyktingmottagande har också påverkat andra länder, fortsätter Göran Eklöf.
– Det öppnade slussarna för flera att ta den möjligheterna, när Sverige som ett föregångsland gjorde det. Men det finns fortfarande länder som inte gör det.
– Väldigt många länder vill få in så mycket kostnader de kan i det som kan räknas som bistånd, säger Hedvig Söderlund.
Inom unionen sticker dock Sverige ut som en av få länder som enligt nuvarande riktlinjer håller en hög nivå på biståndet.
– Det är också så att Sverige inte använder sig lika mycket av så kallat bundet bistånd, som kopplas ihop med krav på motprestationer. Det förekommer, men inte alls i samma omfattning som andra länder, säger Göran Eklöf.
EU-toppmötet skruvar upp tempot för cybersäkerhet
Podd: Europeiskt sugrörsförbud, en ny solkung och Potemkinkulisser i Rumänien
