Hoppfullt inför avgörande migrationsmöte

Efter sju år av oenighet ser EU-länderna ut att nu kunna ta avgörande steg mot en ny EU-gemensam asylpolitik. När unionens migrationsministrar träffas i Luxemburg på torsdagsmorgonen är förhoppningarna stora om att de ska kunna nå en överenskommelse om två av den så kallade migrationspaktens svåraste delar.

– Jag tror verkligen att en överenskommelse är möjlig. Medlemsländerna är så nära i förhandlingarna nu. Så finns det en vilja så kommer vi att ha en överenskommelse på torsdag, sade EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson på en presskonferens i Bryssel på tisdagen.

Hon var den som lade fram ursprungsförslaget på asyl- och migrationspakten för snart tre år sedan.

– Det förslag som nu ligger på bordet är välbalanserat.

Det är två centrala delar av lagstiftningspaketet som nu ligger på bordet; dels förordningen om asyl- och migrationshantering som reglerar den känsliga frågan om hur asylsökande ska fördelas mellan medlemsländerna, dels förordningen om asylförfarande, som reglerar hanteringen av migranter vid gränserna. 

Obligatorisk solidaritet

Medlemsländerna, som är väldigt olika utsatta för migrationsströmmar, har sedan den så kallade flyktingvågen 2015 stått milslångt ifrån varandra i frågan om hur man ska hantera migrationen till unionen.

Frågan om en obligatorisk omfördelning av migranter mellan EU-länderna – det vill säga att alla länder ska ta emot asylsökande för att avlasta länder som Italien och Grekland som i dag tar emot flest migranter – har varit ett rött skynke för länder som Ungern och Polen. Det kravet har övergetts och i stället pratar man om en obligatorisk solidaritet, där utsatta länder i stället ska kunna avlastas i form av resurser och finansiellt stöd.

Det är en fråga som det svenska ordförandeskapet under våren fört framåt i förhandlingar – och beskrivs av tjänstemän med insyn i förhandlingarna som en ståndpunkt som har banat vägen för framsteg. Att EU-parlamentet gick ministerrådet till mötes när de enades om sin ståndpunkt i de återstående delarna av migrationspakten i slutet av mars, och övergav sitt tidigare krav på tvingande omfördelning, ses som ytterligare en push.

Och nu pratar man alltså om ett möjligt genombrott bland EU-länderna på torsdagen.

– Jag tror att vi har en riktig chans, sade en EU-diplomat med insyn i förhandlingarna på onsdagseftermiddagen, och uppskattade möjligheten till en uppgörelse till ”50–50”.

Förhandlingarna har dock pågått in i det sista. Detaljer kring hur mycket medlemsländer som inte vill ta emot omfördelade asylsökande i stället ska behöva betala eller hur länge ett land ska ha ansvar för en irreguljär migrant som tagit sig till landet var frågor som fortfarande diskuterades på onsdagen. 

Ingen nöjd

Alberto Horst Neidhardt är policyanalytiker och chef för det europeiska programmet för mångfald och migration på den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre. Även han ser stora chanser till en uppgörelse på torsdagen.

– Medlemsländerna har aldrig varit så nära en överenskommelse som nu, säger han till Altinget, men understryker att det är en kompromiss det handlar om.

– Om de lyckas nå en överenskommelse kommer det bli en kompromiss som ingen är helt nöjd med.

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) är den som leder torsdagens förhandlingar – och den som ska avgöra om det ser ut att finnas tillräckligt stöd för förslaget på bordet för att ta upp det för omröstning.

Att det kommer finnas länder som fortsatt motsätter sig en överenskommelse är alla inblandade parter medvetna om. Migrationskommissionär Ylva Johansson påminde på tisdagen om att alla medlemsländer dock inte måste vara ombord för att en överenskommelse ska nås.

– Beslut i rådet tas med kvalificerad majoritet, sade hon.

Lång väg kvar

En eventuell överenskommelse på torsdag är dock endast ett steg på den långa vägen till en färdig deal om en ny asyl- och migrationspolitik.

Även om ministrarna kommer överens om en gemensam ståndpunkt på torsdagen återstår förhandlingar om slutliga regler med EU-parlamentet under hösten – som riskerar att dra ut på tiden. Dessutom återstår ytterligare en del av migrationspakten för EU-länderna att enas om, den som reglerar hantering av migranter i krissituationer.

Och tajmingen är tight om lagstiftarna ska hinna ro i land pakten innan nästa års EU-val. Kommer man inte i mål innan dess är utsikterna för en gemensam migrationspolitik oklar.

Alberto Horst Neidhardt på tankesmedjan European Policy Centre tror ändå att vi i slutändan kommer att se en överenskommelse mellan rådet och parlamentet.

– För mig är frågan inte om migrationspakten kommer att se dagens ljus, i slutändan kommer det att ske – frågan för mig är i stället om reformerna kommer att göra en positiv skillnad, säger han.

charlotta@altinget.se