Nya elprisområden möter motstånd

Elområden finns till för att göra det mer lönsamt att producera el där konsumenterna finns och minska behovet av att transportera el. Men övningen med att dra upp gränserna eller att införa fler områden är inte den lättaste.

Efter att förslagen till reformerade elprisområden skickades ut 2022 från Svenska kraftnät och EU-samarbetsorganet Entso-E har vägen inte varit spikrak. Olika alternativ till förändringar i fem länder nu ligger i fokus. Revideringen, som påbörjades redan 2019, har dock stött på rejäl patrull i Tyskland, samtidigt som behovet ansetts som störst.

Men även i Sverige har planerna på att ändra elområdena möt motstånd.

– Svenska kraftnät vill ha en ändring, annars hade de inte lagt fram detta. Men resten av Europa fokuserar på Tyskland, så vi står inte så mycket i fokus för den här processen, säger Magnus Thorstensson, råkraftmarknadsexpert hos branschorganisationen Energiföretagen till Altinget. {{toplink}}

Det känsligaste frågan nationellt rör hur ett nytt elområde i Stockholmsregionen ska falla ut. För oavsett vilket alternativ som eventuellt tas vidare föreslås nämligen ett eget område bildas runt huvudstaden.

– Branschen är inte övertygad om att ett så litet område är önskvärt, säger Magnus Thorstensson.

Effekterna granskas

Revideringen hos Entso-E utgår från elmarknadsförordningens krav som ska se till att överföringskapaciteten mellan elprisområden inte begränsas (den så kallade 70-procentsregeln).

Men Entro-E har också beställt konsultundersökningar för att närstudera de förslag som lagts fram.

Dels analyseras om de nya områdena ger stabila marknadsförutsättningar, så kallad likviditet. Där landar konsultbolaget Compass Lexecon i blandade slutsatser för svensk del. Framför allt ser slutsatserna positivare ut i det förslag där Sverige går från fyra till tre elprisområden (se sida 102 här).

Övergångskostnader skiljer sig åt

Även kostnaderna för marknaden att övergå till de nya elprisområdena har studerats. Genom bland annat intervjuer har man tagit fram uppskattningar för respektive land.

Här märks framför dock stora skillnader mellan Sverige och Tyskland – där uppdelningen av det södra grannlandet i fler elområden uppskattats bli väldigt dyrt.

Malte Nussberger vid Compass Lexecon menar dock att det inte är helt enkelt att svara på varför skillnaderna är så stora.

– Det är svårt att göra jämförelserna, men sett utifrån svaren vi fått i enkäten, är det så att i Sverige har man redan anpassat sig för att elområdena kan ändras. Men i Tyskland har inte lika många respondenter gjort det, säger Nussberger under ett seminarium på tisdagen.

Magnus Thorstensson på Energiföretagen ser att förklaringen ligger i de tyska marknadsaktörernas inställning.

– Förutom att svenska aktörer redan gjort förändringar för att hantera olika elområden så finns en sannolikhet att de tyska aktörerna också överdriver kostnaderna, då det finns ett starkt motstånd mot nationella elområden.

Snabba bud

Konsultrapporterna är just nu ute på remiss fram till i början av september. Inspelen ska sedan påverka de slutliga rekommendationerna för hur elområdeskartan ska målas om.

Dessa väntas komma till årsskiftet. Därefter har medlemsländerna sex månader på sig att bestämma hur de ställer sig till förslagen. Men kommer de inte överens hänvisas beslutet till EU-kommissionen.

– Här finns det samtidigt en fråga om hur det beslutet ska fattas. Det står i regelverket att beslutet ska fattas enhälligt, men vilka ska vara överens? Det har i alla fall jag inte förstått, fortsätter Magnus Thorstensson.

Tidöpartierna vill annorlunda

I Sverige har partierna i regeringsunderlaget samtidigt kommit överens i Tidöavtalet om att försöka sträva efter att Sverige ska återgå till ett elprisområde. Det alternativet ligger inte på bordet i denna process.

Magnus Thorstensson utesluter dock inte att det ändå skulle vara en möjlig väg framåt.

– Egentligen handlar det om hur vi ska se till att leva upp till 70-procentsregeln. Kan vi se till att inte begränsa överföringskapaciteten mellan elområden på annat sätt så är det inte omöjligt, säger han.

Thorstensson hade även velat se förslag på ett ännu större elprisområde, över nationsgränserna.

– Ska det vara en gemensam marknad för el så borde det alternativet också analyseras.

jacob@altinget.se