Busch duckar EU-kraven: Står för att utsläppen ökar

Som ordförandeland förde Sverige i hamn flera av de EU-regelverk som ska få medlemsländerna att tillsammans leva upp till de gemensamma klimatmålen. Det handlar bland annat om energieffektiviseringsdirektivet och förnybarhetsdirektivet.

Men i den nationella energi- och klimatplanen som Sveriges regering lämnade till EU-kommissionen i somras argumenterar regeringen för att frångå flera av kraven i direktiven, och även i andra regelverk.

Bland annat pekar regeringen på att energieffektiviseringskraven för hela ekonomin är för skarpa, i relation till energibehoven för nya industrisatsningar.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menar att regeringen, trots att man nu vill bryta mot regelverk som man i slutomröstningar röstat för, har hållit samma linje hela tiden.

– Vi hade ju synpunkter både på hur energieffektiviseringsdirektivet och förnybartsdirektivet utformades. Vi hade mycket synpunkter på LULUCF och hanteringen och hur mycket man viktar skogen också. Och det fortsätter vi slåss för nu också, säger hon till Altinget.

Men nu är förhandlingen avslutad?

– Ja, och vi kom inte hela vägen i mål, för vi fick inte alla med oss. Men vi behöver fortsätta att värna de svenska intressena. Där vi kan påverka, där fortsätter vi att försöka påverka, säger Ebba Busch som också är chef för klimat- och näringslivsdepartementet. {{toplink}}

”Rullar inte tummarna”

Ebba Busch har tidigare sagt att regeringen nu har en hemläxa att göra i relation till EU:s krav och de egna uttalade målen. Myndigheter har också fått i uppdrag att svara på hur Sverige ska leva upp till flera av de regelkrav som tillkommit i de reviderade regelverken. Samtidigt ökar utsläppen med den politik som regeringen för.  

I klimathandlingsplanen som lämnades till riksdagen i vintras utlovade regeringen en utredning av de styrmedel som behövs för att vända utvecklingen. Ännu har dock inga direktiv presenterats. 

Det har gått mer än ett halvår. Hur ska väljarna se på det agerandet?

– Nej, men det är mycket arbeten som pågår nu och som kommer att dras i gång under året. Man behöver inte fundera på om vi rullar tummarna, säger KD-ledaren och fortsätter:

– Det är högt tempo och mycket som arbetas med samtidigt. Och bland annat är då nationella energi- och klimatplanen en sådan, som vi precis gick i mål med i somras.

Men samtidigt saknas fortfarande åtgärder som behövs?

– Ja, och vi kommer att arbeta med dessa bland annat utifrån energi- och klimatplanen. Vi arbetar ju också med många delar av hela ”Fitfor55”-paketet. Och det ska fattas ytterligare beslut om olika uppdrag till olika myndigheter, för att få till implementeringen av de delarna. Så det är högt tempo.

Förnybart + kärnkraft = mer fossilt?

Regeringen har tryckt på för att förnybartmålets krav på ökad användning av just förnybar energi i Sverige ska räknas om för att också inkludera kärnkraften.

Inkluderas bidraget från kärnkraften når Sverige också det indikativa målet enligt de objektiva kriterierna på att öka andelen förnybart till 78 procent år 2030.

Men att en inkludering av kärnkraften i förnybartmålet samtidigt innebär att den fossila energianvändningen medges bli högre till samma år, håller Busch dock inte med om. 

– Det menar jag blir ett felaktigt påstående. Man måste fundera på om det är viktigt att nå mycket förnybart eller att nå sänkta utsläpp? Och för mig är det viktigt att nå sänkta utsläpp, säger hon.

När Altinget tidigare frågat Moderaternas EU-parlamentariker Jessica Polfjärd har svaret varit att förnybartmålet borde höjas.

{{toplink}}

Samma linje lyfter också Ebba Busch trots att det inte är en position som förs fram i inspel från länderna i kärnkraftsalliansen, där Sverige ingår, eller i den svenska nationella planen. 

– Vill man så kan man ju dra upp kraven ytterligare på att få ner utsläppen. Jag menar att allt som minskar utsläppen bör räknas in, säger Ebba Busch.

Hon hänvisar till situationen i Tyskland, där utsläppen från energiproduktionen gick upp 2021 och 2022  samtidigt som kärnkraft lades ned, som stöd för sin hållning.

– Nu har vi en situation där Tyskland till exempel kraftigt ökar sin andel förnybart. Men för att de lägger ner kärnkraft, i andra änden, så ökar de ju utsläppen eftersom de har gjort sig mer beroende av det fossila. Det visar på hur hål i huvudet det är att vara så ensidigt fokuserad på förnybart i stället för utsläppsfritt, eller sådant som kan minska utsläppen, säger Ebba Busch och fortsätter:

– Och det är därför vi med den dåres envishet, argumenterar för att sänkta utsläpp är viktigare än ökat förnybart. Och därför bör kärnkraft också kunna räknas in.

Under 2023 har samtidigt energiutsläppen i Tyskland minskat igen tillsammans med de totala utsläppen.

Det faktum att ni nu lägger fram en plan som inte lever upp till de regelverk som ni har kommit överens om. Hur ska en väljare förhålla sig till att lagstiftare inte gör det?

– Det har varit alldeles för dyrt att vara svensk. Och vi lovade svenska folket att vi skulle få ner det. Vi ska minska utsläppen, inte genom att enskilda barnfamiljer får hela sin hushållskassa, semesterdrömmar, stoppade.

Men det är ändå lagar och regler som Sverige inte följer?

– Men detta är svaret till väljarna, och väljarna förtjänar att höra det svaret. Jag står för att utsläppen på kort sikt nu ökar. För att på lång sikt har Sverige nu fått mycket bättre förutsättningar att nå netto noll till 2045 – fem år före många andra EU-länder. Men utan att ha ihjäl låginkomsttagare och medelklassens hushållskassor, säger energi- och näringsministern och fortsätter:

– Jag kommer från noll pengar. Jag kommer inte från några pengar. Det var liksom en utopi att kunna göra utlandssemester. Jag vet hur det är när man drabbas av oförutsedda utgifter. Om dessa då dessutom kommer med precision från makthavare; ifrån politiker som säger att det är ni som ska stå för klimatomställningen, inte den tunga industrin, inte stålproducenterna och transportsektorn i stort. Jag står för att vi har lagt om det.

Hon utvecklar:

– Från att individen ska lösa klimatmålen, till att det är de stora utsläpparna inom industrin och transport. Och förutsättningarna blir bättre att nå netto noll. De har blivit mer realistiska. På kort sikt ökar utsläppen. Men vi kommer komma med fler verktyg för att få ner dem.

jacob@altinget.se