Busch: Sverige en maktfaktor tack vare kärnkraftsalliansen

En av de största segrarna från det svenska ordförandeskapet är att insatserna för att ge stöd och underlätta för investeringar i kärnkraftsnäringen i EU-regelverk stärktes, enligt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Framför allt ser hon arbetet med att skapa en kärnkraftsallians som centralt. Och även om den mött motstånd från andra delar av unionens medlemsländer, genom låsningar inom exempelvis elmarknadsreformen, har den fortsatt spela en roll i de förhandlingar som nu pågår.

– Det är också ytterligare en plattform där jag håller i löpande kontakter och där Sverige fortsätter att vara en spelare och en maktfaktor inom EU. Det är tack vare kärnkraftsalliansen, säger Ebba Busch till Altinget.

”Kastade mig iväg till Frankrike”

Arbetet påbörjades via ett tidigt möte med Frankrike under den första tiden som minister, enligt energi- och näringsministern.

– Jag visste att ordförandeklubban skulle göra att Sverige inte kunde agera hur som helst under de kommande sex månaderna. Men Sverige behövde samtidigt att kärnkraftsfrågorna rörde sig framåt, säger Ebba Busch till Altinget och fortsätter:

– Jag bad Frankrike luta in, och Frankrike höll ju också i ordförandeklubban när första (kärnkrafts)mötet hölls på svensk mark, under ett pågående rådsmöte som jag höll i, säger Busch som syftar till den informella träffen i Arlanda i februari.

Nu går det också att se effekterna av insatsen, enligt ministern.

– Nu så har vi en majoritet av medlemsländerna som är en del av den här kärnkraftsalliansen. Och det är tack vare hur vi agerade förra hösten, säger hon.

Svenska intressen får genomslag i Europa.

Kommissionen står redo att upprätta en industriell allians för SMR. Kompetens, licensiering av reaktorer, hantering av använt kärnbränsle och avfall - kommer att behöva ha en framträdande plats i nästa steg mot ett europeiskt initiativ…

— Ebba Busch (@BuschEbba) November 7, 2023

Förhandlingar där insatserna kan få effekt

Just nu pågår bland annat slutförhandlingar i ett paket av förslag där kärnkraftsalliansens påtryckningar har spelat en roll. Det rör elmarknadsregelverkens nya utformning, där det bland annat setts som en seger att både ny, och gammal kärnkraft som rustas upp, automatiskt kan kvalificera sig till att ta del av stöd om medlemsländer väljer att införa ett stöd.

{{toplink}}

Det pågår också fortsatta förberedelser inför det att ministerrådet planerar att anta sin position till förslaget om en netto-nollindustri-akt. Här har bland annat ett svenskt förslag till förändring av vad som ska anses vara ”grön” vätgas spelats in i förhandlingsprocessen, vilket går längre än tidigare regelverk.

Samtidigt har också kärnkraften tagit sig in bland de tekniker som ska vara stödberättigade i parlamentets föreslagna position, och förhoppningarna är stora för att detsamma ska ske i rådet, som planerar att ta sin position eventuellt i december.

Kommunbakgrund ses som framgångsfaktor

Busch ser att hon har haft stor nytta av sin kommunpolitiska bakgrund i insatserna som ordförande i ministerrådet.

– Jag har fortfarande varit kommunpolitiker längre än vad jag har varit nationell politiker. Och det hade jag väldigt stor användning av under ordförandeskapet. För att man struntar lite grann i partitillhörigheter och olika länder, och så vidare, säger hon.

– Man vet vart man ska, och försöker att få alla i den riktningen, och prata med alla. Det gjorde jag då, och det är det jag försöker med fortfarande.

Vilka länder skulle du säga är Sveriges bästa kompisar inom ditt ansvarsområde?

– Jag skulle säga att vi är ju väldigt goda vänner med Frankrike, men även Finland och Tjeckien, i kärnkraftsfrågan till exempel.

Även med Nederländerna har regeringen ett gott samarbete, fortsätter energi- och näringsministern och utvecklar:

– De har varit en väldigt stor draghjälp i att lyfta blicken från de kortsiktiga frågorna som präglar EU-samarbetet.

Hon menar att arbetet de senaste åren präglats mycket av både Brexit, pandemi, energikrig och av hanteringen av invasionskriget i Ukraina.

– Väldigt mycket kortsiktiga, akuta frågor egentligen. Det vi lyckades med under ordförandeskapet, var ju att sätta några långsiktiga frågor på EU-agendan.

Där lyfts framför allt fokuset på stärkt konkurrenskraft i EU i stort, fram av ministern.

– Hur säkerställer vi att EU inte fortsätter sjunka i tillväxt medan Kina blåser om övriga västvärlden i tillväxt, för att vi helt enkelt lagstiftar sönder och samman vår konkurrenskraft? Där har Nederländerna, men även Tyskland, varit en väldigt god partner, säger Busch, som samtidigt påpekar att Tyskland befunnit sig på motsatt sida i kärnkraftsdebatten.

– Vi samarbetar nära där det går, och har respekt för varandra där det inte går. Det gjorde också att Sverige kunde svinga över sin viktklass, och gjorde att vi kunde plocka ut Frankrike och Tyskland ur förhandlingsrummet och prata med dem separat.

jacob@altinget.se