Principiellt fall prövar gränsen för ökade utsläpp i vatten
(Foto: Johan Nilsson/TT)
Är det möjligt att öka utsläppen av särskilt förorenade ämnen i redan påverkade vatten? Under onsdagen tog Mark- och miljööverdomstolen upp ett fall som kan påverka villkoren för framtida miljötillstånd. Samtidigt pågår en process där ytterligare steg på EU-nivå kan förändra spelreglerna igen.
På onsdagen inleddes förhandlingarna i Mark- och miljööverdomstolen om Ragn-Sells ansökan att anlägga en återvinningsanläggning från avloppsslam av bland annat fosfor. Bolaget har överklagat, och fått prövningstillstånd, efter att först ha nekats tillstånd av Mark- och miljödomstolen i Växjö.
Bolaget hänvisar till att anläggningen, som mottagit stöd från Klimatklivet, ger såväl stor resurshushållningsnytta som klimatnytta, samtidigt som den endast leder till försumbara utsläpp i de lokala vattnen i södra Helsingborg.
Men Mark- och miljödomstolen ansåg att det är svårt att tillföra ytterligare påfrestningar av de aktuella ämnena som klassas som ”särskilt förorenade”, då statusen för dessa i de aktuella vattnen redan befinner sig i den sämsta klassen i sammanhanget och därmed inte kan tillåtas få ytterligare påfrestningar.
I nuläget är det ”inga kommentarer” som gäller från inblandade parterna.
– Vi återkommer gärna när domstolen gett sitt besked, säger Pär Larshans, hållbarhetschef hos Ragn-Sells till Altinget.
En av dem som följer fallet med intresse är Stockholms tidigare miljödirektör Gunnar Söderholm.
– Själva projektet har använts som ett pedagogiskt exempel på att ”det bästa blir det godas fiende”. Här har de fått stöd av Naturvårdsverket för att anlägga en angelägen verksamhet för att tillvara resurser som annars är ändliga. Men så får man inte det, för att utsläppen i vattenförekomsten innebär en försämring, om än försumbar, säger Söderholm till Altinget.
Vilket spelrum finns?
Den principiella frågan kokar ner till att om det bara finns tre nivåer, där måttlig är den sämsta för kvalitetsfaktorn särskilt förorenande ämnen, som ingår i paketet av faktorer som avgör statusen på olika vattenförekomster.
Här hävdar bolaget att det, likt för resterande kvalitetsfaktorer, bör finnas en uppdelning i fem steg, vilket gör att de aktuella vattnen också kan accepteras att nå en ”otillfredsställande” eller ”dålig” status.
Men enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, som också baseras på de förändringar som kom av den så kallade Weserdomen, är så inte fallet.
Kan bli avgörande – för stunden
I och med att domslutet i Mark- och miljööverdomstolen blir vägledande, så kan ett godkännande också få påverkan på andra ärenden där miljötillstånd ska ges.
I gruppen av särskilt förorenande ämnen återfinns bland andra Bisfenol A, Glyfosat och läkemedlen Diklofenak och Ciprofloxacin.
Parallellt pågår en spelregelsförändring på EU-nivå som potentiellt ytterligare kan dra åt skruvarna. För i samband med att bland annat avloppsdirektivet ses över, ligger det också som ett förslag att de särskilt förorenande ämnena ska överföras till en "kemisk status" i en ändring av prioämnesdirektivet. Det skulle innebära att det endast dras en gräns vid ”god” eller ”måttlig” status.
Men om den regeländringen går i land före valet återstår att se, då förhandlingarna än så länge inte tagit sig så långt hos lagstiftarna sedan EU-kommissionen lade fram det i oktober förra året. Och om regelverket antas återstår fortsatt flera års implementeringstid.
{{toplink}}
EU:s uppmaning till Sverige: Ta itu med lärarbristen
Ungerns EU-ordförandeskap ifrågasätts – men inte av Sverige
