Slutspurt i ordförandeskapet: Plump i protokollet svärtar inte ner helheten

Efter ett halvår vid ordförandeklubban går det svenska ordförandeskapet in på slutspurten. Från omgivningen är det genomgående betyget väl godkänt, och det är en linje som också går igen på miljö-, energi- och klimatområdet. 

Men en fråga blev en plump i protokollet, enligt Altingets källor.

Agerandet inför juni-miljöministermötet – där regeringen i slutspurten efter samråd i statsrådsberedningen först försökte ta bort ärendet som en beslutspunkt – fick topplocket att gå i andra länder.

{{toplink}}

”Det är en verklig statskupp av det svenska presidentskapet som vid behov agerar i den svenska regeringens, och inte rådets namn eftersom en kvalificerad majoritet hade uppstått,” skrev belgiska miljöministern, som anser att det är ett farligt prejudikat.

Samtidigt svarade andra medlemsländer med en tydlig uppmaning.

#NatureRestorationLaw: things are getting complicated in the Council as well. In a letter yesterday, 🇫🇷🇩🇪🇱🇺🇪🇸 expressed concerns after hearing the 🇸🇪 presidency is considering withdrawing the general approach from the agenda of next week's Environment ministers meeting pic.twitter.com/Sf86cufBOo

— Laura Mercier (@lauramercierEU) June 14, 2023

Protesterna fick gehör. Efter diskussioner mellan rådets ambassadörer och nya kompromissförslag från ordförandeskapet, kunde miljörådet också komma överens med minsta möjliga marginal om en allmän inriktning.

Men ordförandelandets agerande har inte glömts bland medlemsländernas förhandlare.

– De skämde verkligen ut sig, men lyckades släta över det sen, säger en förhandlare till Altinget.

Samtidigt pekar andra medlemslandskällor på att situationen var komplicerad.

– Först och främst: Det var ju aldrig officiellt nedgraderat. Samtidigt är det så att om medlemsländerna vill gå fram mot en allmän hållning, så har ordförandeskapet inte riktigt ett val att stoppa det på egen hand, säger en källa och fortsätter:

– Men har du ett svårt förslag på hemmaplan, samtidigt som det är svårt hos flera medlemsländer, så är det inte helt oväntat agerat. Men är du ordförande så ska du lyssna in medlemmarna och prioritera därefter.

Teoretisk makt inte samma som praktisk

En annan källa pekar på att ordförandeländers makt i praktiken är begränsad.

– Ett ordförandeskap kan absolut trycka på för att få saker på plats snabbare, eller skjuta upp det, men i slutändan är det rådets majoritet som styr, säger en medlemslandskälla och fortsätter:

– Det såg inte bra ut, men i slutändan löstes det korrekt. Så det hade inte alltför stor påverkan på ordförandeskapet.

Altinget har försökt att hitta något annat exempel där ett ordförandeland har anklagats för att försöka ”kuppa” bort en beslutsfråga från ett ministermöte där en majoritet ansetts varit möjlig.

Men ingen av de experter som Altinget talat med uppger att de har varit med om det tidigare.

Källor inom ordförandeskapet menar dock att ”det inte är ovanligt, men det är inte ofta det blir uppmärksammat.”

Sveriges EU-minister, Jessika Roswall (M), vill inte kännas vid bilden som andra länder återger.

– Vi tog vårt uppdrag som ordförandeland seriöst, det har vi gjort hela tiden, och förhandlade och försökte hitta kompromisser för att nå en överenskommelse. Och det gjorde vi, trots att vi själva inte kunde rösta ja för det hade inte gått så långt som vi hade önskat, säger hon till Altinget och tillägger:

– Så det jag får höra är tvärtom, att vi får beröm för vår hantering.

Sista rycket kan ge än högre vinst

En annan medlemslandskälla tillägger, och det är också den återkommande slutsatsen hos de medlemsländer Altinget når i Bryssel:

– Vi låter inte detta påverka vår bild av ordförandeskapets hårda och effektiva arbete under sex månader.

För det har inte varit en helt smärtfri process. Förutom de vanliga utmaningarna med att få ihop kompromisser kring lagförslag, har även nya inslag landat delvis på ordförandeskapets bord. 

I exempelvis både fallet med CO2-gränserna för lätta fordon, och förnybartdirektivet, bröts de överenskommelser som nåtts mellan lagstiftarna i triloger upp, efter att både Tyskland och Frankrike lagt in protester i efterhand.

Situationerna har nu sorterats ut och under onsdagen kunde den senare lagen slutligt antas i parlamentet.

Tre eller fyra förslag kan passera

Men nu väntar en klassisk slutspurt under EU-ambassadörernas möte på fredag.

Tre lagförslag ligger hittills på agendan att sikta på allmän inriktning.

• Byggproduktionsförordningen, som ska underlätta för handeln med byggmaterial inom unionen och samtidigt se till att unionens klimatmål uppnås.
• CLP-förordningen, som sätter upp ramarna för hur kemiska substanser ska klassas, märkas och paketeras innan de släpps ut på marknaden.
  Denna ska dock inte vara helt självklar att den passerar, eftersom det finns en oro från vissa producentländer för de begränsningar som kan tillkomma på produktionen av essentiella oljor, som har ingredienser som exempelvis kan klassas som cancerogena.
• En ytterligare prioritering är att den kritiska råmaterialakten. Denna syftar till att göra EU mindre beroende av enstaka leverantörer av råvaror och kan eventuellt antas endast tre månader efter att det föreslagits.

Samtidigt finns det en bubblare i sammanhanget, fastän den ännu inte är på agendan.

• Efter att energiministrarna inte kunde enas på det senaste mötet i juni, siktar ordförandeskapet fortsatt på att ro i hamn elmarknadsförordnings-förslaget som också det presenterades i mars.
  Där har vid publicering ännu inte konflikten mellan Tyskland och Frankrike sorterats ut, som berör frågan om befintliga kärnkraftsanläggningar ska kunna få ta del av stöden i de dubbelriktade differenskontrakten.

Huruvida alla passerar är inte självklart. Men ordförandeskapet har gott hopp, och så även andra medlemslandsexperter. Ror Sverige alltsammans i land, så är det en praktfull fjäder i ordförandehatten.

– Det ligger ju där, så jag tror att de har på fötterna när de lägger fram det, säger en källa.

jacob@altinget.se, charlotta@altinget.se