Oppositionen om regeringens klimatplan: Inte seriöst

Sverige har ”en hemläxa” att göra för att leva upp till regelverken inom energi- och klimatområdet som antagits gemensamt inom EU. Det var ett av energi- och näringsminister Ebba Buschs (KD) budskap i samband med att den nationella energi- och klimatplanen lades fram i somras.

Det stod då klart att regeringen, med den politik som förs, inte lever upp till något av EU:s centrala mål och krav som ställs upp i regelverken.

På tisdagen presenterade dock regeringen ett förslag som de menar skulle innebära att Sverige når utsläppsmålet i sektorerna utanför utsläppshandeln, ESR. Genom att sänka drivmedelsskatten och samtidigt höja reduktionsplikten, och där räkna in den publika laddelen, ska utsläppen minska samtidigt som kostnaden för att köra bil inte ska skena. 

– Utifrån alla de parametrar som vi kan räkna på just nu, innebär den här förändringen att vi lever upp till vårt ESR-åtagande till 2030, svarade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en fråga från Göteborgs-Posten när budgetförslaget presenterades.

Svalt mottagande till regeringens resonemang

Men oppositionen är inte imponerad.

– Vi får väl se. Bedömningen att vi klarar ESR, det vet jag inte. För den minskning som krävs, måste de ju komma med mera, säger Anna-Caren Sätherberg, Socialdemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson.

Att regeringen vill höja reduktionsplikten och samtidigt inkludera elen, det har väl ni också efterfrågat?

– Ja, men absolut. Vi har ju också höjt reduktionsplikten. Men det var ju också Miljömålsberedningens förslag, att den skulle ligga på en nivå så vi också klarade Lulucf och allt det andra man inte klarar nu, i det man har lämnat in (i den nationella energi- och klimatplanen, reds. anm.). 

Hon fortsätter:

– Så vi får se hur man ändå klarar helheten. Det blir intressant att se om det kommer mer, eller om det här bara är ett politiskt haveri där man vobblar fram och tillbaka. Från vallöften, till regeringskris som SD sa att de skulle ha om det inte var noll procent, och sen var det sex procent, och nu är det tio procent.

Energi- och näringsministerns resonemang kring resterande delar i den nationella energi- och klimatplanen ger Sätherberg inte heller mycket för.

– Det är faktiskt under all kritik. Regeringen har förhandlat fram den här planen och sen ska ministern fortfarande säga att det är ”bra att bulka” och öka utsläppen under sin mandatperiod, och inte klara av något av de mål som man gemensamt har satt upp, säger Sätherberg till Altinget och fortsätter:

– Hela tiden har vikten av att följa EU-lagstiftningen lyfts. Regeringen har kommunicerat att Sveriges nationella mål på det sättet inte behöver uppnås på samma sätt längre, utan vitsen var att EU-lagstiftningen ändå kommer. Och så skickar man tillbaka en plan där man missar samtliga krav. Det är inte så seriöst, på riktigt.

{{toplink}}

Centerpartiets Rickard Nordin är inte heller imponerad. Varken av förslaget om reduktionsplikten, eller resterande delar av den nationella energi- och klimatplanen.

– Det är inte brist på politiska idéer i Sverige om vad man kan göra för att närma sig målen. Det är brist på genomförande, säger Nordin till Altinget.

Regeringen pekar i planen på att många av regelverken blev klara sent, vilket gjort att man inte har kunnat ta fram förslag för att leva upp till dessa. Har du en viss förståelse för det?

– Ja, fast det är samtidigt så att det har stått klart ganska länge vad inriktningen är i dessa regelverk, svarar Rickard Nordin.

Anna-Caren Sätherberg har också en viss förståelse för argumentet.

– Ja, men det är ju helt riktigt. Men jag kan inte försvara en regering som helt har ignorerat klimat- och miljöområdet sedan man klev in i Regeringskansliet, säger hon och fortsätter:

– Regeringens retorik, och praktik, i frågan gör att vi inte ligger i fas av några mål på området. Det är ju ingenting de har velat åstadkomma helt enkelt.

Utmaning även i första rundan

Även i januarisamarbetet hade den tidigare S+MP-regeringen svårt att leverera mot EU-regelverkens alla krav, i den första energi- och klimatplanen som levererades 2019.

{{toplink}}

Ni levde inte ens upp till alla de tidigare – mindre ambitiösa – målen och kraven. Hur ser du på det?

– Det är tuffa mål Sverige har. Speciellt kanske på Lulucf-området, men också annat. Men vad jag hör är en regering som inte tar till sig, och att vi nu är ett land som gick från att ha ledartröjan till att tycka att det är okej att öka våra utsläpp, svarar Anna-Caren Sätherberg och fortsätter:

– Det är väl det som är problemet. Under Anders Ygemans tid då gjorde vi ju tvärtom. Vi försökte minska våra utsläpp i Sverige, även ifall vi inte lyckades nå alla mål. Så det är stora skillnader på vilken politik som förs.

Energieffektivitet svårast även då

Regeringen argumenterar bland annat för att de ekonomiomfattande energieffektivitetsmålen är för hårda sett i relation till planerna på industriutveckling med flera nyetableringar. 

Det var också liknande argument som ni förde fram på er tid. Har du en viss förståelse för den argumentationen på energieffektivitetsområdet?

– Fast, på alla områden så måste man ju göra ett jobb, svarar Anna-Caren Sätherberg och fortsätter:

– Och på energieffektiviseringsområdet, där man till exempel lägger in ”lyx-rot” och ”lyx-rut”, så lägger vi in energieffektivisering. Man måste ju också arbeta med frågorna om man ska nå ett mål. Och vi ser ju inte det arbetet göras.

Centerpartiets Rickard Nordin håller delvis med om regeringens linje. 

– Just effektiviseringen har ju varit svårast. Fokuserar man på elektrifiering och minskade volymer, så kan det vara svårt med en växande industri, säger Nordin och fortsätter:

– Där får man nog säga att det finns större enighet i riksdagen.

Men han ser också en skillnad mellan hur det tidigare januarisamarbetet förhöll sig till utmaningen för att nå energieffektiviseringskraven på EU-nivå, och hur nuvarande regering agerar.

– Att avskaffa stöden för energieffektivisering och ersätta med ett litet stöd till privatfastigheter gör inte mycket. Det är ju skillnad på att försöka och inte nå hela vägen fram – och att helt enkelt strunta i målen, säger Rickard Nordin.

Är det en bra idé att försöka räkna in kärnkraften i förnybartmålet – för att det är ändå fossilfritt, såsom regeringen argumenterar?

– Det som både klimat- och miljöministern skrev under på i Dubai sist, och som vi även har skrivit under på här, är ett förnybarhetsdirektiv. Och det är det målet som regeringen har satt sin underskrift under. Och då behöver vi se att man också gör någonting på den frågan, svarar Anna-Caren Sätherberg.

Åtgärder finns

Sätherberg menar att regeringen, utöver det som redan aviserats, exempelvis bör gå fram med fler förslag ur de utredningar om tillståndsprocesser som lades fram under den förra mandatperioden. Därtill att ta vidare frågan om snabbare besked i vindkraftstillståndsprocesser.

– Det handlar ju om saker som regeringen inte går fram med.

Anna-Caren Sätherberg undrar också vad som händer med styrmedelsutredningen, som aviserades i klimathandlingsplanen.

– Jag såg ett pressmeddelande från klimatministern från i mars eller april, där hon skrev att den skulle komma i vår. Och våren för regeringen är över. Nu går vi mot en kall höst.

jacob@altinget.se