Frågan om vilka utgångspunkter som Sverige ska ha när naturrestaureringsinsatserna ska mätas klättrar rejält på landsbygdsministerns agenda, efter att EU-regelverket antagits.

Markhälsoåtgärder, stopp mot grönmålning, minskning av matavfall och naturrestaureringsreform. Det var inte lite som skulle betas av när en lag klubbades och förhandlingsmandat antogs av miljöministrarna under måndagen.

Med det nya parlamentet lär kompromisserna snarare luta åt höger än åt vänster. Därmed kommer unionens miljö- och klimatpolitik bli lite mindre ambitiös än vi vant oss vid. Men den viktigaste orsaken finns inte i det nya parlamentet, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker och miljökonsult.

C-parlamentarikern Emma Wiesner fick ett underlag presenterat för sig en sen lördagsnatt i december i Bryssel. Där och då gjorde underlaget ett val lite lättare. Men sett till utfallet i Sverige, så är frågan om inte Wiesner blev förd bakom ljuset?

Under den sista sessionen före EU-valet röstade ledamöterna om en hel del lagstiftning och positioner på det miljö- och klimatpolitiska området. Få en överblick här.

Genom 124 ändringsförslag och slutomröstningar i 30 lagförslag har fem stora miljösamarbeten på EU-nivå följt upp den senaste mandatperiodens insatser i parlamentet. Men även om det fångar något, så är det lätt att skjuta ner budbäraren.

Samtidigt som EU:s planerade åtgärd för att svara upp mot den biologiska mångfaldskrisen politiskt haltar, samlas de största jordbruks- och miljöintressena i Sverige bakom åtgärder som de vill se för att vända trenden på området. Ett av förslagen är att åter höja budgeten för åtgärder för värdefull natur.

EU-kommissionen föreslår att vissa miljökrav på lantbrukare för att få stöd inom EU:s jordbrukspolitik ska rivas upp. Samtidigt skickas testballonger upp för att undersöka vilka steg som ska till härnäst för att underlätta för unionens lantbrukare.

Via ett nytt förpackningsavfallsdirektiv ska återanvändningen och materialåtervinningen öka i unionen under kommande år. Men en skrivning om kriterierna för returplast satte sig först i vrångstrupen innan den till slut kunde sväljas av EU-kommissionen.

Trots att Sverige fortsatt inte stod bakom tillbörliga aktsamhetsregelverket kunde ministerrådet ge grönt ljus till surdegen. Men från regeringskällor hoppas man kunna vända sitt tidigare nej till ett ja, för att därefter lägga krut på att göra kraven så lätta som möjligt att efterleva.

Det svenska försöket till att bromsa statsstödsivern i europeiska maktkorridorer får balansera på slak lina i en geopolitiskt svår tid. Men det levereras också tjuvnyp i de nationella politiska förhandlingarna, i det brev som drivits fram av närings- och energiministern Ebba Busch (KD) inför veckans ministermöte. 

SD:s önskemål om att riva upp delar av EU:s klimatpaket har delvis stöd i flera av EU-regelverken. I samband med valet har bland annat EU-kommissionen möjlighet att lägga ut två rapporter med lagförslag, som kan stöpa om delar av unionens klimatramar. Men troligen inte på det sätt som SD önskar.