SD:s klimatönskan har stöd i EU-reglerna – men kanske inte som partiet vill

Inför EU-valet får regeringssamarbetets enskilda partier möjlighet att driva tydligare enskilda partilinjer i de aktuella sakfrågorna.

En av dessa är att SD gått ut och förespråkat att EU:s Fitfor55-paket ska ”rivas upp”, vilket stött på patrull hos L och KD-företrädare i andra regeringspartier.

Det som beskrivs som en konflikt inom regeringssamarbetet, tonas dock ner av SD:s klimat- och EU-politiska talesperson Martin Kinnunen.

– Vi har ju inför EU-parlamentsvalet möjlighet att visa var vi skiljer oss, och då gör vi det i relation till EU-parlamentsarbetet, säger Kinnunen till Altinget och fortsätter:

– Vi var inte nöjda med ESR-förordningen när den togs. Så det säger vi igen. Men i LULUCF så är det en annan situation, eftersom vi också var överens i regeringssamarbetet. Där finns det ju ett hopp om att riva upp den, i den bästa av världar. Eller ja, reformera och ”förbättra”, eller riva upp, beroende på hur man formulerar sig, säger Kinnunen, med hänvisning till uttalanden från partikollegan Charlie Wiemers.

{{toplink}}

Öppning redan vid EU-valet

Kinnunen pekar också på att partiets uttalanden har stöd i regelverken, med tanke på att det redan nu finns öppningar för att se över regelverken under de kommande åren.

I fallet med utsläppshandeln väntas det 2026 ske en större översyn (se faktaruta). Och redan det närmsta halvåret kan samtidigt de två andra ramlagarna som ligger i SD:s skottglugg få förslag till nytt innehåll.

Detta då det inom ett halvår efter COP28 ska läggas fram rapporter till lagstiftarna för både ESR och LULUCF, där det i båda fallen (Artikel 15 och Artikel 17) också ingår i uppdragsbeskrivningen att nya lagförslag kan läggas till.

Frågan är dock om de önskemål som SD flaggar för har så stor potential att passa in i de uppdrag som lagstiftarna enats om att kommissionen ska se över. I fokus för ESR står bland annat att kommissionen utifrån utsläppsgapen i medlemsländernas insatser – som i flera fall fortsatt är väldigt stora enligt Naturvårdsverkets bedömningar – kan lägga fram fler EU-gemensamma regelverk för att få länderna i hamn.

I det regelverket vill dock SD att Sverige ska få ett annat mål till 2030, än de beslutade 50 procenten relativt nivån 2005.

– Vi skulle ju gärna se att Sverige skulle kunna få en bättre deal än vad vi fick, säger Kinnunen till Altinget.

Då är det alltså en annan så kallad ”fördelningsnyckel” som ni vill ha?

– Ja, eller såsom Malta, som fick ju en egen deal för sin banksektor. Sverige skulle kunna få en liknande deal, för att vi redan minskat utsläppen i uppvärmningen så mycket, medan andra fortfarande kan göra mer där.  

Men att minska på det övergripande betinget inom ESR för Sverige är samtidigt en svår utmaning. Detta eftersom någon annan i så fall skulle behöva göra mer. 

Varför skulle något annat land acceptera det?

– Det kan inte vi svara på, i det här läget, säger Kinnunen.

Att lägga till andra styrmedel ”inomskärs” i unionen, vilket är det som framför allt ligger i fokus för kommissionens uppdrag, har inte lika tydlig uppbackning från SD menar Kinnunen.

– Det har vi nog inga tankegångar kring idag. Men sedan vet vi ju inte hur teknikutvecklingen och sådant utvecklar sig.

55 står fast – men inte delarna

Samtidigt poängterar Kinnunen att partiet inte har tagit ställning för att riva upp det övergripande klimatmålet till 2030, där unionen har som samlat mål att minska med 55 procent relativt nivåerna år 1990.

Men partiet förespråkar samtidigt att kolsänkebetinget inom LULUCF-regelverket ska rivas upp. Och de nationella bidragen där, där Sverige ska öka sänkan med fyra miljoner ton relativt genomsnittet 2016-2018, är samtidigt en central del i att nå från de faktiska fossila utsläppsminskningarna på 52.8 procent, till de uttalade 55 procenten.

River man upp LULUCF-betinget, så påverkar ju det i praktiken 55:an?

– Kommissionen hävdar att tar man bort något, så brister allt. Men vi har inte sagt något annat om helheten, utan vi har bara uttalat oss om del-akterna. Och det kan ju exempelvis lösas genom att någon annan tar mer, säger Kinnunen.

Skulle kolsänkebetinget inom LULUCF slopas, som partiet förespråkar, skulle det krävas att något annat läggs till på annat håll. 

Naturvårdsverket resonerar i sina underlag exempelvis kring att en ökad utsläppshandel inom ESR-sektorn kan stimuleras för att underlätta mer handel i den sektorn, men så långt har inte SD resonerat ännu.

Därtill finns också frågan om hela ESR-utsläppssektorns framtid, då transport och byggnadsutsläppen börjar upptas i en separat utsläppshandel från 2027, samtidigt som initiativen för en eget styrmedel mot jordbruket blir allt fler.  

Om 55 inte ska röras – vad vill ni då lägga till?

– Något som skulle vara intressant, vore att lägga till utsläpp i andra länder, säger Kinnunen, apropå att EU hittills stängt dörren till att köpa in artikel 6-enheter inom Parisavtalet för att nå sina egna mål.

”EU ska bli som Sverige”

Han ser samtidigt att de steg som tagits på negativa utsläppsmarknadsfronten borde kunna få en plats i EU-regelverken redan till 2030, och inte 2040 som EU-kommissionen flaggat för.

– Samtidigt är potentialen för bio-CCS oklar. Potentialen för bolagen att handla med certifikat är exempelvis något som kan ha stor betydelse för hur man kan investera. Det kan ju ändra spelplanen också, fortsätter Kinnunen.

Det skulle därmed få som effekt att de två delar i det svenska nationella klimatmålen till 2030, 2040 och 2050, som idag inte får räknas på EU-nivå, skulle tas in under EU-flaggan.

– För då skulle det likna det svenska klimatmålet mer. Och det borde väl folk i det här landet tycka vore bra, säger Kinnunen.

Altinget har sökt EU-kommissionen för en uppföljning kring om de avser att lägga fram lagförslag i samband med översynen i sommar, men de har inte återkommit innan publicering.

jacob@altinget.se