Bitig övning för den som ska reda ut avskogningsfrågorna

Utredaren med uppdrag att föreslå hur avskogningsförordningen ska genomföras i Sverige har ett antal intressanta frågor att sätta sig in i. För även om förordningen är klar, så anses det fortsatt finnas spelutrymme kvar för att göra införandet så lättsmält som möjligt.

Det är väl känt att Sverige har en avog inställning till den nya förordningen som ska begränsa EU:s bidrag till den globala avskogningen.

I invändningen till EU-beslutet pekades det från svensk sida mycket på oron för hur reglerna skulle påverka aktörer utanför EU. Men i och med de utredningsdirektiv som presenterades i förra veckan, står är det tydligt att det finns än fler svåra frågor för den svenska regeringen, som därför också vill se inspel från annat håll.

På sexton sidor utredningsdirektiv målas en bred palett av spörsmål upp. Förutom de rent generella frågorna som den hittills okända utredaren ska reda ut, såsom vilken myndighet det är som ska få ansvar för att reglerna efterlevs, är där också ett stort antal andra frågor i direktiven som pekar på utmaningar för svenska intressenter i förhandlingen.

Vad betyder vad?

Det rör bland annat frågan om förändringar av sekretessregelverken, samt vad kraven på att stoppa ”skogsdegradering” ska betyda i svensk praktik.

För även om regelverket har en definition på att skogsdegradering bland annat innebär att ”frösådda” skogar inte får omvandlas till plantage, anses det inte självklart att dagens skogsbruk med utplantering av skogsplantor faller in under den aktuella plantage-definitionen i regelverkets andra artikel

Håller svensk kontroll måttet?

Samtidigt är det inte självklart att det svenska skogsbrukets kontrollapparat anses tillräcklig för stunden för att Sverige ska räknas hem som ett ”låg-risk”-land. Den senaste veckans granskningar från Ekot reser exempelvis vissa frågetecken.

Utredaren ska därför se om det behövs nya regler för att se till att EU-kommissionen inte inför en extra betungande kontrollapparat för att garantera att produktionen av exempelvis trädprodukter inte motverkar lagstiftningens mål. Utredaren ska även se om det kan vara aktuellt med ett avgiftsbaserat system för att finansiera kontrollerna, eftersom det också är ett större antal produkter som nu omfattas av regelverket.

Här spelar även miljöbrottsdirektivsförhandlingen in, vilket kan påverka hur omfattande kontrollapparaten kan behöva vara framöver. Domen från EU-kommissionen om var Sverige ska hamna, ska komma om 18 månader enligt förordningen.

Ska lägga EU-rastret över Sverige

Utredaren ska också orientera hur det svenska genomförandet ska rimma med andra aktuella politiska prioriteringar. Det rör både svenska och EU-mässiga sådana. Nämnas kan livsmedelsstrategins uttalade mål att utöka den svenska livsmedelsproduktionen. Detta mål kan exempelvis krocka med stoppdatumet 2020, som ska begränsa att skogar ställs om till exempelvis betesmark.

Samma fråga är också aktuell när avskogningsförordningens ska spela in med de parallella ambitionshöjningarna på naturrestaureringssidan, som också nu förhandlas fram. Frågan lyftes också i samband med den svenska röstförklaringen i rådet.

Ja, sammanfattningsvis: Det blir intressant att följa upp hur detta landar.

Beslutskedja: Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning

9/6
2023
13/6
2023
17/11
2023
1/2
2024
14/2
2025

Forrige artikel ”Tack men nej tack” – Sverige fortsätter ducka EU-kritik ”Tack men nej tack” – Sverige fortsätter ducka EU-kritik Næste artikel Efter turbulenta dagar: Norges nya kulturminister heter Lubna Boby Jaffery Efter turbulenta dagar: Norges nya kulturminister heter Lubna Boby Jaffery
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.