Trendbrott: Andel kvinnor i parlamentet minskar – svenskarna sticker ut
För första gången någonsin har andelen kvinnor i Europaparlamentet minskat. Men svenskarna går mot strömmen.
Det är inte bara EU-kommissionen som nu ser ut att stå inför en backlash vad gäller representationen av kvinnor.
När EU-parlamentarikerna nästa vecka drar igång arbetet efter sommaren är det i ett parlament med en mindre andel kvinnor än i parlamentet före EU-valet.
Därmed bryts en 45 år lång trend av att andelen kvinnor i parlamentet ökar i varje val.
Från att efter förra valet 2019 utgjort 41 procent har andelen kvinnor nu backat till 39 procent, enligt siffror från Europaparlamentet. Det är första gången sedan det första valet till parlamentet hölls 1979 som andelen kvinnor backar jämfört med tidigare val.
Svenskarna sticker ut
De svenska ledamöterna går dock mot strömmen. 13 av de totalt 21 svenska ledamöterna är kvinnor medan åtta är män, vilket motsvarar en kvinnlig representation på 62 procent. Det är en ökning sedan innan valet, då kvinnorna var 11 till antalet jämfört med 10 män.
Det gör också att svenskarna nu har den största andel kvinnor av alla 27 nationaliteter i parlamentet.
Minst andel har Cypern: av landets samtliga sex ledamöter är alla män.
De gröna enda jämställda gruppen
Parlamentets skeva könsfördelningen märks också i partigrupperna.
Den enda partigrupp där andelen kvinnor ligger i nivå med männen är den gröna partigruppen, där svenska Miljöpartiet sitter. Där är 51 procent kvinnor, enligt siffror från analysföretaget EUMatrix. Lägst andel kvinnor har ECR, där svenska Sverigedemokraterna sitter – endast 22 procent av deras ledamöter är kvinnor.
Överlag har partigrupperna till vänster samt liberalerna en större andel kvinnor än partigrupperna till höger.
Här kan man också hitta en förklaring till den generella minskningen i parlamentet efter valet: både den gröna partigruppen, den liberala och den socialdemokratiska backade i valet medan högerpartierna gick framåt.
Ojämn fördelning mellan utskotten
Vad gäller fördelningen av kvinnor i utskotten så följer det tidigare mönster enligt EUMatrix: störst representation av kvinnor återfinns i utskottet för kvinnors rättigheter och jämlikhet – hela 90 procent av utskottets ledamöter är kvinnor.
De andra utskotten med en högre andel kvinnor tenderar att fokusera på sociala, kulturella och konsumentfrågor: i utskottet för kultur och utbildning, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd är kvinnorna fler än männen.
Mest jämlikt är utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – där är andelen kvinnor dryga 49 procent.
Utskott som däremot jobbar med frågor som ekonomi, budget och utrikespolitik domineras av män.
– Där det finns pengar och makt har du manlig dominans. En tillfällighet? Jag tror inte det, sade den polske ledamoten Robert Biedroń, som förra mandatperioden var ordförande i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet, till tidningen Politico.
I slutet av 2023 krävde han att parlamentet skulle uppdatera sina interna regler så att minst 30 eller 35 procent skulle vara kvinnor i utskotten.
I den senaste versionen av parlamentets arbetsordning från juli 2024 har texten om utskotten också uppdaterats med följande formulering:
"Vid fastställandet av utskottens sammansättning bör de politiska grupperna sträva efter en jämn könsfördelning."
Oppositionen om regeringens klimatplan: Inte seriöst
Frågetecken kring EU:s cybersäkerhetsplan för sjukhus
