Kryssen, spärren och mandaten – här är allt du behöver veta om valet

Valet till Europaparlamentet inleddes redan den 22 maj då möjligheten att förtidsrösta öppnade, både i Sverige och utomlands. De 27 medlemsländerna går till val mellan den 6 och 9 juni, med den svenska valdagen nu på söndag.

Nederländernas vallokaler stänger redan på torsdagen och Italien avslutar röstningen klockan 23 på söndagskvällen. Då offentliggörs också det första preliminära valresultatet från alla medlemsländer.

Redan vid åttatiden på söndagskvällen kommer däremot en prognos för parlamentets sammansättning de kommande fem åren. En timme senare, klockan 21, stänger vallokalerna i Sverige och SVT:s vallokalsundersökning presenteras.

Det slutliga resultatet väntas dock inte bli klart förrän till helgen efter valdagen, då har rösterna räknats en extra gång och sent inkomna röster, exempelvis från utlandet, har kommit in.

Så fördelas mandaten

Sammanlagt delar de svenska partierna på 21 mandat i Bryssel. Sverige fick ett extra efter att Storbritannien lämnat EU, som gick till Miljöpartiet. Flera andra länder får i stället tillskott i samband med årets val, då parlamentet växer från 705 till 720 ledamöter. 

De drygt tjugo mandaten fördelas på ett liknande sätt som i valen till riksdag, kommun och region, genom den så kallade jämkade uddatalsmetoden. 

Men exakt hur mycket som krävs för att partierna ska ta mandaten är oklart in i det sista.

– Det finns inga andra säkra gränser än 4 procent. Då är du garanterad ett mandat. Sedan avgör fördelningen av röster fördelningen, säger valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson till Altinget.

Modellen är tänkt att försäkra en proportionell fördelning av mandaten genom att ett mandat fördelas i taget. Men det är krångligt, tycker även Ekengren Oscarsson som leder valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

Valforskarna har testat fördela mandaten utifrån tio miljoner resultat, och gränsen för när ett parti får två eller fler mandat kan variera stort. 

För exempelvis Vänsterpartiet, som siktar på att ta två mandat, kan det krävas alltifrån 5,7 till 13,5 procent beroende på hur många röster övriga partier fått.

– Jag skulle säga att man ska sikta på nio procent, säger Ekengren Oscarsson.

I riksdagsvalet 2022 hoppade mandaten sent in i rösträkningen från den rödgröna sidan till Kristerssons regeringsalternativ. En liknande situation kan uppstå i år, där valnattens resultat inte nödvändigtvis stämmer överens med slutresultatet.

– Det kan absolut bli mandatpingis tills att ett slutgiltigt valresultat är färdigt.

Vilka ställer upp?

Alla åtta partier som i dag är invalda i Europaparlamentet hoppas på fortsatt förtroende att representera svenska väljare i Bryssel. Enligt Altingets sammanställning lägger partierna drygt 75 miljoner kronor på årets valkampanjer. 

För att behålla sina mandat i parlamentet krävs minst 4 procent av rösterna. I den senaste mätningen från SVT/Verian klarar sig alla åtta partier kvar, men L, C och KD ligger alla nära strecket. De senaste partierna att lämna parlamentet är Feministiskt initativ (2019), Piratpartiet (2014) och Junilistan (2009). 

{{toplink}}

Ett fåtal av de nuvarande EU-parlamentarikerna, som Vänsterpartiets Malin Björk och Miljöpartiets Jakop Dalunde, ställer inte upp för omval. Kristdemokraternas tidigare toppnamn Sara Skyttedal, som i början av året blev politisk vilde i parlamentet, hoppas få stanna kvar genom det nystartade partiet Folklistan. Det gör även tidigare SD-ledamoten Johan Nissinen. Vägen ser dock tuff ut för partiet som ännu inte lyft i opinionsmätningarna. Resultatet för de mindre partierna presenteras inte heller på valnatten, utan först vid det slutliga resultatet veckan efter. 

I och med valet siktar flera tidigare EU-parlamentariker på att göra comeback i Bryssel. Anna Maria Corazza Bildt, tidigare moderat, är Liberalernas andranamn och den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt toppar Vänsterpartiets lista. Isabella Lövin, tidigare klimatminister och vice statsminister, står trea på Miljöpartiets valsedel och får hoppas på att MP behåller sitt tredje mandat eller att hon kryssar sig uppåt. 

Att rösta på personer, inte bara parti, är vanligare i EU-val än i riksdagsval. För att ta sig in med hjälp av kryss krävs minst fem procent av partiets röster.

Bland de som ställer upp håller Jonas Sjöstedt kryssrekordet med 174 633 personröster i valet 2004. Han följs av Tomas Tobés (M) 150 726 röster i valet 2019. 

Politiken

Valrörelsen har i många delar präglats av inrikespolitik, inte minst med TV4:s Kalla faktas avslöjande om SD:s anonyma konton som har fått stort genomslag, så även i EU-debatter.

Den sista veckan har frågan om partiernas inställning till samarbete med ytterhögern i parlamentet aktualiserats. M och KD har tidigare öppnat för samarbete med ECR, där SD sitter, och Ebba Busch kan nu även tänka sig att göra upp med ID-gruppen, där bland annat Marine Le Pens Nationell samling sitter, i enskilda sakfrågor.

När det kommer till sakfrågor har EU:s fortsatta stöd till Ukraina stått högt upp på partiernas agendor, även säkerheten i Europa, trygghetsfrågor och migration har diskuterats. SD och KD vill att människor ska kunna söka asyl i länder utanför EU och M vill fördjupa samarbetet med andra länder för att begränsa migrationen, samtidigt vill flera partier stärka möjligheten till arbetskraftsinvandring.

När det kommer till EU:s stöd till jordbruket, närmare en tredjedel av unionens budget, vill S och V minska andelen av stödet som går till större lantbruk. MP vill att stöden riktas mot de lantbrukare som värnar den biologiska mångfalden och bidrar till att nå klimatmålen.

I slutändan tar parlamentets ställning form i utskotten. I Altingets kandidattest framgår att var fjärde svarande vill sitta i miljöutskottet. Många vill även arbeta med utrikesfrågor och mänskliga rättigheter och demokratifrågor. 

SD:s toppkandidat Charlie Weimers hoppas utöver utrikesfrågor även få arbeta med konstitutionella och rättslig frågor efter valet. Emma Wiesner (C) vill in i jordbruksutskottet och Jonas Sjöstedt (V) miljöutskottet, visar Altingets genomgång.

Vad händer sen?

Den kommande mandatperioden i EU-parlamentet sträcker sig från 2024 till 2029. Med ett nytt parlament kommer också en ny kommission. När valet är avslutat börjar förhandlingarna om huruvida Ursula von der Leyen ska fortsätta som kommissionens ordförande, eller om någon annan tar över. {{toplink}}

De nya parlamentarikerna samlas för första gången i Strasbourg den 16 till 19 juli. Då ska utskottsplatser och uppdrag klubbas. Om EU-länderna lyckats enas om en ny ordförande för EU-kommissionen till dess ska parlamentet rösta om de godkänner förslaget eller inte. Detta väntas dock inte ske förrän i september. Efter det är det upp till den nya ordföranden att forma ett förslag på en ny kommission, med en kommissionär från varje land. Kandidaterna frågas sedan ut av Europaparlamentet under hösten.

Har du inte bestämt dig vem du ska rösta på eller vill du veta mer om kandidaterna? Gör Altingets valkompass.

 

miol@altinget.se