Faktagranskare: ”Desinformation påverkade EU-valet”

– Det är åratal av desinformation som har format den allmänna opinionen i Europa. Så ja, jag tror att man lugnt kan säga att desinformation har haft en inverkan på allmänhetens uppfattning om många frågor och på valresultatet, säger Tommaso Canetta, samordnare av faktagranskningsverksamheten inom EDMO, ett europeiskt nätverk av forskare och faktagranskare.

– Även om inte majoriteten av befolkningen påverkas så är det små grupper som är mycket påverkade. Tänk på antivaxxarna till exempel, tillägger Tommaso Canetta.

Enligt honom spelar Ryssland en roll i detta – särskilt vad gäller synen på Ukrainakriget, men inte enbart. Ryssland försöker också påverka i andra frågor som är omstridda för att så split inom EU.

Men Canetta menar att den mesta desinformation sprids av lokala aktörer, som ofta agerar i god tro när de sprider osanna uppgifter. Under flera år har många relevanta frågor varit föremål för desinformation, såsom diskussionen om klimatförändringar eller migration.

– Vilket sannolikt har bidragit till att fördunkla uppfattningen om dessa frågor hos delar av allmänheten, säger han.

Ingen utländsk påverkan på svenska valresultatet

I Sverige ansvarar Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, för att hålla koll på otillbörlig påverkan eller vilseledande information som riktas mot Sverige från utlandet. De konstaterar att utländska aktörer inte har lyckats påverka valresultatet i Sverige, även om Ryssland har försökt.

– De har varit aktiva men de har inte fått någon större spridning i Sverige vilket har gjort att de inte har haft någon större effekt, så om man drar ihop det hela har det varit förväntat lugnt än så länge, Mikael Tofvesson, stabschef på MPF.

– Men vår bedömning innan valet var att man kommer försöka angripa länder som är större eller där man har större kulturell koppling in i landet, där man har en rysk diaspora eller en historik kopplad till Sovjetunionen.

Flera kampanjer från ryskt håll

Sverige har dock inkluderats i ryska påverkansförsök som riktat sig brett till de flesta EU-länder. Ett sådant är det så kallade portal kombat där det dykt upp propagandasidor som ska likna nyhetssidor men heter sådant som pravda-fr.com. Först fanns de i de fem största EU-länderna men när faktagranskarna i EDMO bestämde sig för att kolla om de dykt upp i flera hittade de dem i ytterligare 19 länder.

– Så det dyker upp som en slags våg. De skapas ungefär samtidigt under en veckas tid och de ser likadana ut, säger Åsa Larsson på svenska Källkritikbyrån som ingår i EDMO-nätverket.

De svenska pravda-sidorna är på svenska och tar upp svenskrelaterade nyheter men de är taffligt gjorda med maskingenererade texter eller översättningar.

– Men vi ser det som metodutveckling – att de testar på att försöka bygga upp något och sedan se om det går att använda. Men de har inte tagit sig någonstans i sociala medier och det är lite som att de står och spinner i tomheten.

Överbelastningsattack mot faktagranskare

En annan rysk påverkanskampanj har riktat sig just mot sådana som Åsa Larsson. Det finska mjukvaruföretaget Check First avslöjade det de kallar ”Operation Overload” som gått ut på att misstänkta konton kontaktade fler än 800 faktagranskare och medier i över 75 länder för att överbelasta dem med falska tips på saker de skulle kontrollera.

– Ryssarna låtsas då vara välmenande tipsare som hör av sig till medier och faktagranskare överallt. Målet är kanske att ta upp vår tid. Och kanske att ifall man lyfter upp någonting så ger man det ju också amplifiering. Alltså om vi skriver "det här stämde inte" ger man det ju fortfarande spridning, säger Åsa Larsson.

– Tipsen kan handla om påståenden om ukrainska flyktingar som skulle bete sig illa eller olika påståenden om saker som är dåliga i Frankrike.

Faran inte över ännu

Både hon och MPF påpekar också att än är faran inte över. Påverkanskampanjer i samband med val kan ske även efter ett val genom att man skapar misstro för valresultatet. Det mest välkända exemplet på det var utgången av USA:s presidentval 2020.

– Man försöker angripa de folkvalda för att sprida känslan av att det här inte har gått rätt till, säger Mikael Tofvesson på MPF.

– Det är därför vi fortfarande sitter och följer det här. Det här är inte över för vår del.

{{toplink}}Till skillnad från MPF har Källskritikbyrån, precis som andra faktagranskare i Europa, inte bara tittat på utländska påverkanförsök. Och Åsa Larsson konstaterar att vi även i Sverige sett exempel på det hon kallar för ”lömskheter”, om inte ren desinformation.

 – Det har ju pågått saker som har att göra med förvridningar av sanningen. Och förvridningar av vem är det som pratar? Vi har ju haft trollfabriksavslöjandet i Sverige. Att någon sitter och låtsas vara en genuin medborgare som uttrycker oro för något blir ju ett bedrägligt beteende. Man vill ge intrycket av en opinion som är större än vad den är. Så på en metanivå är det absolut att luras.

Kandidater farit med osanningar

Hon pekar också på exempel då partiernas kandidater drivit frågor där man förvrider sanningen. Ett sådant är debatten om majbrasor där flera politiker beskyllde EU för att ha infört eldningsförbud, när det i själva verket var det svenska Naturvårdsverket och regeringen som i sin implementering av en EU-lag beslutat om eldningsförbud.

– Det var totalt snurrigt. Det är en nationell fråga – EU verkar inte superrelevant här. Men alla från höger till vänster var väldigt på krigsstigen mot EU. Vilket ju skapar en i slutändan felaktig bild av situationen.

Åsa Larsson menar att en lärdom att dra framöver är att inte bara uppmärksamma frågan om desinformation i samband med val, såsom många medier nu har gjort.

– Det kan vara bra att vara lite mer jämn i sitt intresse för sådana här frågor om källkritik på nätet. Och att ha en rimlig nivå av beredskap hela tiden, som alla orkar hålla i längden. Det är lite som träning tänker jag.

natacha@altinget.se