Expert om högersvängen: ”Inget Tidöavtal på europeisk nivå”

– På europeisk nivå ser vi den förväntade högervridningen men inte lika kraftig som en del opinionsmätningar hade fått oss att tro, säger Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitetet, till Altinget.

– Partierna längst ut till höger går framåt men det är med en handfull platser vardera. Särskilt ECR [där Sverigedemokraterna ingår] har gått framåt. Det är mer osäkert hur det går för ID efter att de själva slängde ur Alternativ för Tyskland som det gått bra för i Tyskland. Men mittpunkten har förändrats högerut. Också för att EPP [konservativa och kristdemokratiska partigruppen] har vuxit.

Sofie Blombäck tror dock inte att vi kommer få se något europeiskt Tidöavtal, det vill säga ett mer organiserat samarbete mellan EPP och ytterhögern som bland annat diskuterats här i Sverige. EPP skulle ha svårt att samarbeta med flera av ytterhögerpartierna såsom just Alternativ för Tyskland eller franska Nationell samling, tror Blombäck.

Mittenkoalitionen håller

Även om den liberala gruppen Renew ser ut att tappa 23 mandatplatser och bara få 79 efter årets val har mittenkoalition bestående av EPP, liberala Renew och socialdemokratiska S&D, som har samarbetat om det mesta under den senaste mandatperioden, fortsatt en majoritet ihop.

EU-kommissionens ordförande och EPP:s spetskandidat Ursula von der Leyen sade redan på söndagskvällen: ”Det är fortsatt en majoritet i centrum för ett starkt Europa och det är avgörande för stabiliteten. Med andra ord: Mitten håller ännu.”

Och Sofie Blombäck pekar på att de europeiska socialdemokraternas spetskandidat redan gått ut med att man kommer stödja von der Leyen om hon lovar att inte samarbeta högerut.

– Så jag tror inte vi kommer se att von der Leyen eller någon annan kommer luta sig helt högerut, däremot i enskilda frågor kan man tänka sig det, som till exempel jordbruks- eller migrationspolitiken.

Sverige avviker från europeiskt mönster

Mer överraskande var resultatet på svensk nivå, där det gick bättre för Miljöpartiet och sämre för Sverigedemokraterna än vad opinionsmätningarna förutsett. Ett skäl, förklarar Sofie Blombäck, är att opinionsmätningar är mindre tillförlitliga i samband med EU-val där valdeltagandet är lågt och många bestämmer sig sent – en undersökning visade att 20 procent ännu inte hade bestämt sig för vilket parti de skulle rösta på i fredags.

Men hur kommer det sig då att Sverige går emot strömmen och vänsterblocket växer här medan det krymper i övriga EU?

– En tänkbar anledning är att vi har en högerregering i Sverige och det brukar gå sämre för regeringspartier i Europaparlamentsval, säger Sofie Blombäck.

– Sedan kan jag se två saker som är mer specifika för denna valrörelse. Miljö och klimatet har varit viktiga valfrågor i Sverige och det är ett område där många väljare har större förtroende för Miljöpartiet och kanske Centern än för partierna i Tidösamarbetet. Och sedan fick vi också lite mindre fokus på de frågor som partier på högerkanten ville lyfta som gängkriminalitet och gränsöverskridande brottslighet.

Sofie Blombäck pekar även på att väljare som placerar sig klart till höger är de minst EU-positiva bland svenska väljare.

– Då vet vi att de inte är lika benägna att gå och rösta. 

Gröna och liberala tappar mark inom EU

Att de gröna, men även liberala Renew, backade på europeisk nivå menar Sofie Blombäck delvis kan förklaras med att de gjorde ett exceptionellt bra val 2019.

– Båda de grupperna gick bra vid förra valet och det är alltid svårt att upprätthålla ett bra resultat.

De gröna har också fått igenom mycket under den senaste mandatperioden, i och med att EU antagit klimatpaketet Fit for 55. Det har i sin tur genererat ett nyväckt motstånd.

– I många länder har man sett mobilisering mot det: det har pratats om bränslepriser, matpriser och personbilens vara eller icke-vara. Då finns det en debatt som kan gynna de gröna men också en motvikt – länge har miljön varit en fråga som alla har varit för nu är det inte så längre.

{{toplink}}När det gäller liberalerna i parlamentet förklaras deras framgång vid förra valet mycket med att den franske presidenten Emmanuel Macrons liberala parti kom in i Europaparlamentet vid förra valet. Att de gjorde ett uselt val får därmed stor påverkan på hela gruppen.

– Ja, partier i de stora ländernas genomslag får stor betydelse. Macrons tappade många mandat, säger Blombäck.

Största skrällen – Frankrikes nyval

Det franska valresultatet har också blivit den största skrällen i och med att president Macron, på grund av att hans eget parti backade samtidigt som det högerextrema Nationell samling gick kraftigt framåt och vann valet, upplöst det franska parlamentet och utlyst nyval.

Ett drag som genererat mycket förvåning och spekulationer om hur det ska tolkas. Sofie Blombäck ser två möjliga förklaringar till Macrons agerande.

– Det ena är att han känner sig tvungen – att det kommer att bli svårt att få legitimitet i några frågor när oppositionen kan peka på att: ni hade inget stöd från folket. Det andra kan vara att han har undersökningsdata som visar att det inte skulle gå lika bra i ett nationellt val för Nationell samling som i Europaparlamentsvalet.

– Man har ett annat system i Frankrike vid nationella val. Så om det inte går fullt lika bra för Nationell samling nationellt så kan Macron peka på att där hade bara med EU att göra och därmed kan hans regering fortsätta att styra. 

Vem tar vem väntar

Ännu är inte valet helt avslutat. Och Sofie Blombäck väntar med spänning på att valmyndigheten på fredag troligen presenterar resultatet av personröstningen.

– Så vi får en lista på vilka politiker som får mandaten. Anna Maria Corazza Bildt uttryckte till exempel i natt förhoppningar om att kryssa sig förbi Karin Karlsbro. Så det får vi se på fredag.

De kommande veckorna får vi sedan följa vilka som får topp-posterna inom EU. Länge har det sett ut som att den nuvarande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen är ohotad på sin position och det kan tänkas ha stärkts av att hennes partigrupp EPP vuxit. Men Sofie Blombäck säger att det ändå inte är självklart. 

Den koalition som stödde henne efter förra valet ser ut att i nuläget få 398 mandat, och hon behöver 361 för att bli omvald. Samtidigt valde cirka tio procent av parlamentarikerna från den koalitionen sist att inte stödja von der Leyen. Skulle en lika stor andel av parlamentarikerna avvika från sin partilinje denna gång blir det svårt för tyskan att hålla sig kvar.

– Det är inte lika stark partipiska i EU-sammanhang så det är inte självklart att hon skulle vinna en sådan omröstning. Det spekuleras en del på europeisk nivå att man kanske kan tänka sig en annan EPP-politiker än just von der Leyen. Det har ju hänt förr att man har bytt ut kandidaten. Jag kan inte bedöma hur sannolikt det är. Det tror jag vi ser tidigast vid toppmötet nästa vecka.

 

natacha@altinget.se