Nya siffror: Antalet svenskar i EU-kommissionen minskar
Färska siffror visar att andelen svenskar som jobbar för EU-kommissionen minskar i år jämfört med föregående år. Sett över de senaste sju åren har antalet svenskar minskat med 12 procent. Nu ska Sverige se över sin strategi för hur fler svenskar ska lockas till EU-jobben.
Andelen svenskar anställda i EU-kommissionen har under de senaste fyra åren legat på 1,6 procent – en låg siffra då målsättningen är 2,7 procent för att den svenska befolkningen ska vara korrekt representerad i kommissionen.
Det är dessutom lägre än åren innan 2019 då andelen svenskar låg på 1,7 procent.
Färska siffror från EU-kommissionen visar att andelen nu minskar ytterligare: i början av 2023 var andelen svenskar i institutionen 1,5 procent. I faktiska tal är blir minskningen än mer tydlig. Mellan 2017 och 2023 minskade antalet svenskar som jobbar för EU-kommissionen från 563 till 497 – en minskning på 12 procent.
Del av en pågående trend
Som Altinget tidigare rapporterat om riskerar bristen på svenskar i EU-maskineriet gå från problematisk till direkt akut när många av de svenska tjänstemän som kom till EU-institutionerna när Sverige gick med i EU nu börjar gå i pension – samtidigt som nyrekryteringarna inte håller samma takt.
Det är det här man nu ser i siffrorna, konstaterar Matilda Rotkirch, som har uppdraget att främja rekryteringen av svenskar till EU-institutionerna vid Sveriges EU-representation i Bryssel.
– Denna trend har vi ju sett under en tid. Det är därför vi gör alla de åtgärder vi gör för att locka fler svenskar till EU-institutionerna, men de åtgärderna tar ju tid tyvärr, säger hon till Altinget.{{toplink}}
Strategi ska ses över
Till hösten – efter att Sverige har avslutat sitt EU-ordförandeskap – ska man ta nya tag med att försöka komma tillrätta med underrepresentationen av svenskar på EU-jobben. Då ska en översyn göras av den strategi som antogs 2018 av den dåvarande regeringen och som syftar till att locka fler svenskar till EU-jobben.
– Vi kommer behöva se över på nytt vad vi gör på nationell nivå och bättre förhålla oss till den utveckling som har skett, till exempel med den nya modellen för uttagningsprov till EU-jobb som tagits fram, säger Matilda Rotkirch.
Just dessa nya uttagningsprov är något som Matilda Rotkirch sätter särskilt hopp till. Den nya modellen ska göra proven enklare och processen kortare – och på så sätt mer attraktiva för svenskar än vad de tidigare varit.
Det första provet med den här modellen skulle ha utlyst i maj men har nu blivit uppskjutet några veckor. Matilda Rotkirch beklagar förseningen.
– Vi ser väldigt positivt på de nya proven och hoppas att de snart sätter i gång, säger hon. {{toplink}}
Textilsorteringskrav lämnar fortsatt många luckor obesvarade
Så många arbetsdagar förloras på grund av strejk – Sverige sticker ut
