På V-parlamentarikerns prio-lista: klimat och migration
Klimatet, jämställdhet, rättsstaten och migration – listan är lång när parlamentsveteranen Malin Björk (V) listar sina prioriterade frågor inför mandatperiodens slutspurt. Att nå i mål med frågorna brådskar.
– Det finns många frågor inom de områden som jag arbetar med som jag väldigt gärna vill se gå i mål under detta sista året på mandatperioden – också eftersom vi är många som är oroliga över hur majoriteterna kommer se ut efter valet, säger Vänsterpartiets enda Europaparlamentariker Malin Björk.
Enligt Malin Björk gäller det inte minst arbetet med miljö- och klimatrelaterad lagstiftning, såsom ekodesignförordningen som ska förhandlas klart men också utfasningen av den koldioxidgenerande förbränningsmotorn för tunga fordon som kommer att komma upp som en av de sista viktiga filerna i EU:s klimatpaket Fit for 55.
Vänsterpartisten vill också se framsteg inom allt som berör jämställdhet. Direktivet för att bekämpa könsbaserat våld, som Malin Björk är med och förhandlar om för sin partigrupp, är ett av de ärenden som hon gärna ser blir klart innan EU-valet i juni nästa år.
– En av de viktigaste frågorna för mig under det här sista året kommer också att vara som rapportör för revisionen av EU:s anti-traffickingdirektiv. Det känns stort att få arbeta med att bekämpa handeln med framför allt kvinnors och flickors kroppar, säger Malin Björk som valdes in i EU-parlamentet i valet 2014 och därmed är den av de nuvarande svenska ledamöter som suttit längst i parlamentet.{{toplink}}
Oroad för rättsstatsfrågan
Rättsstatsfrågan är en annan fråga i topp på Malin Björks prio-lista det kommande året.
– Vi måste få stopp på den anti-demokratiska utvecklingen i framför allt Ungern och Polen men också i Grekland. Här är jag oroad att rådet håller på att ge upp striden. Det får inte hända, säger hon.
Malin Björk tänker även fortsätta arbeta med migrationspolitiken – men ser mörkt på utsikterna framåt. Hon var en av få svenska ledamöter som tryckte på nej-knappen när EU-parlamentet antog sin förhandlingsposition om centrala delar av den så kallade migrationspakten.
– Jag har tyvärr inga större förhoppningar om att nå progressiva framgångar där med tanke på att högern, inte bara i Sverige utan också i EU, alltmer gör upp med extremhögern i dessa frågor, säger hon.
Regnbågsfamiljer erkännas
Malin Björk kommer vidare, i egenskap av rapportör för utskottets för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågors yttrande samt som vice ordförande i parlamentets hbtqi-grupp – men också som del av en regnbågsfamilj – att arbeta med lagförslaget om att regnbågsfamiljer ska erkännas i alla EU-länder.
Däremot tror Malin Björk inte att man kommer nå i hamn eftersom det kräver enhällighet i rådet.
– Men jag jobbar redan nu för att se om det finns medlemsländer som kan tänka sig gå vidare med fördjupat samarbete. Vi kan ju inte vänta in homofoberna i Ungern, Polen, Bulgarien med flera i all evighet, säger hon.
Malin Björk vill också fortsatt arbeta nära med civilsamhälle och andra internationella aktörer som Unhcr och UN Women under detta sista år.
– Det kommer ha stor betydelse för att forma politiken och möjligheterna under året, säger hon.
Fotnot: Informationen bygger på skriftliga svar från ledamöterna om deras prioriteringar under det sista året av deras pågående mandat.
EU:s elfte sanktionspaket mot Ryssland på ingång
E-hälsomyndighetens generaldirektör om hälsodata: Sverige har en del att göra
