Professor: ”Den svenska modellen är på glid”
Professor Nils Karlson menar att den svenska lönebildningsmodellen håller på att skifta, bland annat till följd av EU:s påverkan. ”Regeringen skulle ha agerat mycket tidigare”, säger han till Altinget.
I de flesta EU-medlemsländerna det vanligt att staten är involverad i arbetsmarknadens reglering och även i själva lönebildningsprocessen.
– Det gör att flera förslag som kommer från EU, som i varje enskilt fall kanske anses som önskvärt eller oproblematiskt i sin helhet, gör att den svenska modellen är på glid mot en tysk eller fransk modell, menar Nils Karlson, grundare av Ratio, nationalekonom och statsvetare som har forskat om arbetsmarknadsmodeller.
Påverkar lönebildningen
Nils Karlson menar att flera förslag från EU på sikt kan komma att påverka den svenska lönebildningsprocessen.
– När man förhandlar om löner så behandlar man inte bara löner, utan man förhandlar de allmänna villkoren som arbetstid och semestrar. Allt som har bäring på företagets kostnader ingår i löneförhandlingarna och det pratar man inte om.
– Man kan byta löneutrymme mot en förbättring i de allmänna villkoren. Det här skapar en flexibilitet som är viktig, men som gör att vi ändå klarar konkurrenskraften.
Vilka tecken på det ser du i dag?
– Det alldeles uppenbara är minimilönedirektivet. Det går rätt in i lönebildningen. Men även arbetstidsdirektiv, direktiv om utstationering, deltidsarbete, visstidsanställning, arbetsbalansdirektivet. Allt det här gör man inom ramen för svenska avtalsförhandlingar.
Vad blir konsekvenserna?
– När sociala pelaren kom 2017, då förstod man inte att det här var ett reellt hot mot den svenska modellen. Men nu ser alla parter på den svenska arbetsmarknaden det.
– Om fem, tio år finns ett reellt hot att modellen kommer påverkas av den här typen av ingrepp.
Hur kommer minimilönedirektivet att påverka den svenska lönebildningsmodellen?
– I direktivet finns det ju skrivningar som säger att det inte ska leda till allmängiltig förklaring, men i praktiken är det ändå på det viset. Det säger att lönerna ska vara på en viss nivå. Det finns också en skrivning som säger att det förutsätts att 80 procent av löntagarna måste täckas av kollektivavtal, annars måste man ta till lagstiftningsinstrumentet.
– I Sverige har vi 10 procent som står utanför kollektivavtalen, sjunker det ner ytterligare är det verkligen ett hot.
Hur stor är den risken?
– Skulle anslutningsgraden och arbetsgivarnas intresse för att medverka i kollektivavtal sjunka står vi inför en möjlighet att Sverige kan tvingas tillämpa allmängiltigförklaring i vissa sektorer.
Vad skulle göra att arbetsgivarnas intresse sjunker?
– Kollektivavtalet är en ömsesidig och långsiktig relation mellan två parter som gör upp för att vårda sina relationer. Om man då har statliga ingrepp i modellen, då finns ju risken att arbetsgivarnas intresse för att upprätthålla kollektivavtalen sjunker.
Skulle agerat tidigare
Nils Karlson menar att regeringen borde ha sett problematiken med förslaget tidigare.
– Man var ute alldeles för sent. Vår möjlighet att hindra sådan lagstiftning som minimilönedirektivet är väldigt låg. Det handlar om att försöka övertyga och om att försöka förklara det här på ett bättre sätt och inte komma när det här väl är uppe på agendan och kommissionen redan börjat lägga förslag. Då blir det helt andra intressen som är involverade.
Zelenskyj ber Europa om vingar – men EU:s ledare dröjer med svar
S anklagar regeringen för fulspel i EU-nämnden: ”Valt sitt samarbetsparti”
