Sveriges EU-avgift kan öka med 15 miljarder per år
BUDGET. Kommissionen har presenterat sitt förslag till långtidsbudget. Sveriges avgift föreslås öka med 35 procent. Men det vill inte Sverige gå med på.
Det har legat i luften ett tag, att kommissionens budgetförslag troligtvis skulle komma att innehålla en avgiftsökning för Sveriges del. Detta eftersom kommissionen velat fylla ut det budgethål som uppstår i långtidsbudgeten då Storbritannien lämnar unionen.
Men för att förslaget ska gå igenom krävs godkännande av både parlamentet och rådet. Och de förhandlingarna kan bli tuffa. Ett flertal länder i rådet, däribland Sverige, är nämligen inte alls sugna på att betala mer. Den svenska regeringens hållning i frågan är att inte gå med på de föreslagna avgiftshöjningarna.
– Det är ett orimligt förslag, det kan vi inte acceptera, har finansminister Magdalena Andersson (S) sagt till TT.
Läs också: Majoritet av partierna: Det går inte att vinna val i Sverige på EU-frågor
Och hon får medhåll från utbildningsminister och språkröret Gustav Fridolin (MP).
– Det kommissionsförslag som finns som helt tar bort den svenska mycket rimliga nedsättningen av medlemsavgiften och innebär en väldigt stor höjning av Sveriges medlemsavgift. Det är inte acceptabelt, säger han, till Altinget.
Vad tror du om utsikterna att stoppa det?
– Här står ju Sverige ihop med några andra länder väldigt tydligt. Det var ju ingen som trodde något annat än att kommissionen skulle komma med ett förslag som innebar höjningar för Sverige. Nu börjar nästa fas i förhandlingarna, säger Fridolin.
Är du optimistisk, att det kommer att lyckas?
– Det är jag och vi är beredda att kämpa hårt för det, säger Fridolin.
Får stöd från höger...
Regeringens hållning i frågan är inte unik. Dess position backas av företrädare från flera andra riksdagspartier.
– Resultatet av brexit kan inte vara att EU-budgeten omedelbart växer. Det är inte den naturliga och intuitiva slutsatsen. Den grundläggande principen måste vara att när det är ett budgethål efter brexit så måste det bygga på återhållsamhet i EU:s budgetar snarare än expansivitet, sade moderatledaren Ulf Kristersson, på en pressträff i veckan.
...men får också mothugg
Men det finns också de som tycker att Sverige är snåla. Europaparlamentarikern Cecilia Wikström tycker att budgetförslaget är bra och menar att Magdalena Andersson företräder “en ynklig målsättning att vara snålast i EU”.
Läs också: Budgetutspel vill stärka klimatandel
Förhandlingar väntar
Nu ska EU-parlamentet och rådet ta ställning till budgetförslaget. I parlamentets budgetskott sitter den svenske parlamentarikern Christofer Fjellner (M). Han är kritisk till flera delar i budgeten. Dels att den ökar och överskrider 1 procent av ländernas totala BNI. Dels att den föreslår höjd avgift för Sverige. Han menar att EU borde ha tagit chansen att istället minska budgeten.
– Det finns ett egenvärde i att vi håller ned EU:s budget. För det som är riktigt bra med EU är gratis medan det som är dåligt ofta är hur dyrt som helst, säger han till Altinget.
Läs också: Fjellner: EU måste rätta mun efter matsäck
Men ett kanske ännu större problem han ser med budgetförslaget är att EU vill få in mer inkomster direkt till budgeten, exempelvis genom handel med utsläppsrätter och en plastskatt.
– Det rundar medlemsstaterna och är en principiellt minst lika viktig fråga som frågan om Sveriges avgift.
Tror att rådet vinner fajten
Christofer Fjellner har erfarenhet från tidigare budgetförhandlingar och menar att det historiskt varit så att parlamentet ofta velat höja kommissionens bud, medan rådet har velat sänka det och brukar lyckas. Den svenska linjen får stöd av Danmark, Österrike och Nederländerna i rådet. Och för att budgeten ska gå igenom krävs enighet.
– Eftersom det inte finns enhällighet bland medlemsstaterna så brukar rådet förmå dra ned för att det ska bli någonting överhuvudtaget. Det räknar jag med att rådet kommer att göra även den här gången, säger Fjellner.
Mindre EU-pengar till jordbruket
EU tänker pumpa in miljarder i försvarsindustrin
