Valero (MP): Inför svensk modell för spårbyte för asylsökande i EU
DEBATT. För att asylsökande ska kunna få snabbare tillgång till arbetsmarknaden bör EU följa den svenska modellen om spårbyte, där asylsökande som fått avslag, men som jobbat medan ansökan har behandlats, kan ansöka om arbetstillstånd utan att lämna landet. Det skriver EU-parlamentarikern Bodil Valero (MP).
Av: Bodil Valero (MP), EU-parlamentariker
EU bör ta efter den svenska lagstiftningen om spårbyte för asylsökande. En flykting som får avslag på sin asylansökan, men som har jobbat under tiden som ansökan har behandlats, bör kunna byta spår och istället ansöka om arbetstillstånd utan att lämna landet. Det här är en av de viktigaste frågorna som jag driver när EU:s mottagandedirektiv behandlas i EU-parlamentet.
Ojämn ansvarsfördelning
Det ökade antalet flyktingar och migranter i Europa de senaste åren har ställt solidariteten inom EU på prov. Istället för att fördela ansvaret för flyktingarna mellan medlemsländerna, har länder som Sverige och Tyskland fått axla det största ansvaret, samtidigt som flera länder i främst Öst- och Centraleuropa har stängt sina gränser.
Som svar på utmaningen med migrationen till EU föreslog EU-kommissionen i höstas ett asylpaket med sju olika förslag på hur unionens lagstiftning på området skulle kunna förbättras. Ett av förslagen är en revidering av mottagandedirektivet, alltså hur flyktingar tas emot i EU-länderna och vilka rättigheter de har under tiden deras asylansökan behandlas.
Välkommen harmonisering av mottagande
Det tidigare mottagandedirektivet fungerade dåligt eftersom standarden på mottagandet har varierat kraftigt mellan EU-länderna. Det har lett till att flyktingar har sökt sig till de länder där mottagandet har varit generösare och undvikit andra länder. EU-kommissionen vill nu att nivån på mottagandet ska harmoniseras i EU, vilket är positivt då det kommer att höja mottagandenivån i flera länder och därmed kan ansvarsfördelningen av flyktingar inom EU bli mera solidarisk.
Svensk modell för spårbyte
Just nu behandlas förslaget om ett reviderat mottagandedirektiv i EU-parlamentet och där driver jag på för att asylsökande ska få snabbare tillträde till arbetsmarknaden och att den svenska modellen med spårbyte för asylsökande även ska införas på EU-nivå. Vi har goda erfarenheter av det svenska spårbytet som innebär att en asylsökande som fått avslag på sin asylansökan, men som har jobbat under tiden som hens ansökan har behandlats, istället kan byta spår och lämna in en ansökan om arbetstillstånd, utan att först behöva åka tillbaka till hemlandet.
Möjligheten till spårbyte gynnar både enskilda asylsökande och samhället i stort. En asylsökande som arbetar under tiden som hens asylansökan behandlas integreras lättare i samhället, blir snabbare självförsörjande och kan använda sin tid och sina färdigheter till något meningsfullt. Om det blir avslag på asylansökan, kan personen istället ansöka om att bli arbetskraftsinvandrare utan att behöva lämna mottagarlandet.
"Indirekt laglig väg in i EU"
Spårbytet bidrar främst till att minska antalet flyktingar som går under jorden efter avslag på asylansökan, oftast på grund av brist på alternativ. Istället för att riskera att skickas tillbaka till hemlandet, som man med stor möda lämnat, kan man välja att ansöka om arbetstillstånd för att legalisera sin vistelse i landet i fråga. Det är alltså samtidigt fråga om en indirekt laglig väg in i EU.
Det återstår att se hur starkt stödet för att införa möjligheten till spårbyte är i EU-parlamentet och i ministerrådet, men det är dags för medlemsländerna att inse fördelarna med spårbyte, både för individen och samhället i stort. Det gynnar ingen att människor som redan befinner sig inom EU måste gömma sig på obestämd tid när de skulle kunna vara en tillgång för samhället och på arbetsmarknaden.
Turkiet-avtal kostar människoliv
Björk (V): Öppna fler lagliga flyktvägar till EU
