Trots EU-krav – regeringen har inte genomfört elreform för att möta köldknäppar

Ett elreformpaket med sänkta trösklar, stärkta konsumenträttigheter och flera informationsförbättrande åtgärder som sammantaget anses skapa en mer välfungerande elmarknad har hittills fastnat hos regeringen.

Trots att det varit EU-krav att reglerna ska vara på plats sedan årsskiftet, och förslagen på genomförandet legat på regeringens bord sedan februari 2020, har mycket litet hänt, förutom att det blivit möjligt att dela på el mellan flera byggnader.

I flera olika sammanhang har den tidigare energiministern Anders Ygeman (S) besvarat frågor från riksdagsledamöter om vad som pågår. Den 3 november gav Anders Ygeman centerpartisten Rickard Nordin besked om att regeländringarna som ska uppmuntra fler konsumenter att bilda elgemenskaper för både egenproduktion och gemensam upphandling är på väg att införas i svensk lag.

Men den formuleringen åtföljdes av att ”frågan bereds för närvarande”, vilket inte gav svar på frågan när, och varför, reglerna inte kommit på plats i tid.

Farmanbar: En stor utmaning

När Altinget söker svar från den nytillträdde ministern Khashayar Farmanbar lyfts flera orsaker fram till förseningen. 

– Ren-energi-paketet är det mest omfattande hittills på energiområdet och det har därmed ställt både myndigheter som tagit fram underlag för genomförandet och Regeringskansliet inför en stor utmaning. Vi har arbetat så snabbt som möjligt men mycket av lagstiftningen har inneburit många nya delar vilket har tagit tid att ta fram underlag för, och förslag till, säger Farmanbar i ett skriftligt svar på Altingets frågor. 

Har din företrädare Ygeman inte gjort sitt jobb i det här ärendet?
– Min företrädare har gjort ett bra jobb. Implementeringen handlar till stor del om komplexiteten i de olika rättsakterna och även kopplingar dem emellan.

Hur viktigt är det att genomföra EU-gemensamma beslut i tid? 
– Alla är överens om att lagstiftning ska genomföras enligt tidplan. På samma gång är alla överens om att lagstiftning måste hålla mycket hög kvalitet och därför kvalitetssäkras och beakta alla i frågan relevanta detaljer, synpunkter och aspekter. Det kräver en nogsam beredning och remissförfarande innan lagförslaget författas, fortsätter Khashayar Farmanbar.

När kommer regeländringarna att vara på plats?
– Planeringen är att regeringen ska lägga en proposition i februari 2022 som tar om hand om stora delar av genomförandet av ren energi-paketet. Målsättningen är att huvuddelen av paketet är genomfört den 1 juli 2022.

Kan delas upp i två delar

Men samtidigt kommer det också fler signaler på annat håll. Förutom lagrådsremissen med några av regelförändringarna – som framför allt ska fokusera på nätägarsidan – är det enligt Altingets uppgifter planerat att läggas fram en till lagrådsremiss senare under våren, med fokus på konsumentledet.  

Hur stor påverkan reformerna hade haft på dagens elpris- och kapacitetsbristsituation råder det dock mer delade meningar om. Energiministern anser effekten svår att bedöma, och bland andra regeringskällor vill man inte överdriva effekten av att uppmuntra exempelvis fler flexibilitetslösningar. Men utomstående aktörer sätter mer hopp till reformens potentiella påverkan.

”Allt bättre med mer transparent marknad”

Intresseorganisationen Oberoende elhandlare har följt frågan relativt nära och förvånas över fördröjningen.

– Vad jag har förstått har det har gått i stå, så att säga, i regeringen att få majoritet för en del saker. De har därför inte vågat lägga propositioner, säger kanslichefen Bo Lindörn och hänvisar till bland annat striden i riksdagen runt förra årsskiftet om nätbolagens möjligheter att ta ut höjda nätavgifter. 

Skulle förändringarna ha underlättat elpris- och kapacitetsbristsituationen som vi har i dag?

– Man kan ju säga att allting blir bättre om man får en mer transparent marknad. El har alltid varit en volatil vara och det har ju varit extrema prisförändringar förr. Hur man säkrar sig mot detta har alltid varit en fråga, men blir ju lättare att hantera med dessa förändringar.

Samtidigt, det mesta som föreslås går väl att göra redan, om man vill?

– Ja, fast vi är oavsett skyldiga att implementera det. Jag har förstått på flera remissinstanser att bland det viktigaste man måste göra just nu, är att implementera paketet.

Finns det några som vill bromsa att förslagen genomförs?

–  Det finns ju en del som vill att man vill kasta ut barnet med badvattnet och övergå till reglerade priser nu när prisläget ser ut som det gör. Men merparten av medlemsländerna är ju inte för det och inte heller EU-kommissionen, så det är inte någon påtaglig risk, säger Bo Lindörn till Altinget.

”Nya aktörer kan skapa osäker marknad”

När regelförändringarna debatterades på EU-nivå för några år sedan pekades nätägarna, men också delar av elhandelsmarknaden, ut som de aktörer som ville sätta käppar i hjulen för genomförandet.

Detta då bland annat sänkta trösklar för egenproduktion, öppning av marknaden för fler aktörer som bland annat sysslar med flexibilitetslösningar och stärkt kundperspektiv skulle kunna hota befintliga aktörers plats på marknaden. Ett återkommande perspektiv som lyfts fram är att balansen i elnäten kan hotas om inte tillräckliga regleringar samtidigt kommer på plats.   

Den föreslagna utformningen av genomförandet i Sverige stötte också den på patrull från nätägare och producenter, som bland annat samlades i ett större remissvar hos Energiföretagen med flera invändningar till Energimarknadsinspektionens förslag. 

Energiföretagen: Vi behöver omställningen

Catherine Lillo, som stod bakom stora delar av författandet av remissvaret lyfter dock att organisationens medlemmar står bakom förslagen.

– Jag skulle inte säga att vi velat bromsa utvecklingen. Vi behöver omställningen. Däremot tycker vi inte att omställningen ska kosta mer än nödvändigt. Vi tycker exempelvis inte att det ska kosta mer samhällsekonomiskt när det kommer till nya aktörer på marknaden. Det får inte bli dyrare för enbart kunden. Man ska inte lägga till nya aktörer utan att se vad som är syftet och nyttan, säger Catherine Lillo och fortsätter:

– Om vi exempelvis får in aggregatorer i systemet, som kan styra kunders konsumtion och därmed får ner kundens kostnad, så är själva intentionen jättebra. Men om man inte har ett tydligt regelverk så skulle även oseriösa aktörer kunna komma in, vilket i slutändan skulle bli dyrare för kunden. Dessutom anser vi att regelverket ska möjliggöra för olika former av innovativa lösningar, om regelverket blir för begränsat kan det försvåra framtagandet av nya lösningar.

Skulle förändringarna ha underlättat i situationen som vi har i dag?

– I vissa avseenden har vi kapacitetsbrist, och då vore det bra om vi redan nu hade en lagstiftning för vad som gäller för flexibilitetstjänster. Jag tror att många företag har dragit sig för att genomföra de här förändringarna, innan de här reglerna är på plats, säger Catherine Lillo till Altinget.

Samtidigt lär vi inte ha reglerna på plats i sin helhet till nästa vinter heller, om planen ser ut som den gör och delar av förslagen läggs sent i vår?

– Eventuellt har vi väl mer saker på plats. Om allt får ett genomslag återstår att se. Många företag har ju riggat och förberett sig, eftersom vi vetat att det här ska komma sedan 2019.

jacob@altinget.se