Cementa-frågan skulle må bra av en sakligare debatt

När det gäller klimatomställningsfrågan har S+MP-regeringen och näringslivet stundtals dansat fram tätt tillsammans, något som särskilt har illustrerats av de två flaggskeppen Hybrit och Fossilfritt Sverige.

Därför är det knappast förvånande, när Cementa briserade i somras, att den borgerliga oppositionen tog tillfället i akt att utmåla regeringen som industrifientlig och miljöminister Per Bolund (MP) som en avgörande faktor för den situation som uppstått. Det vill säga inte att det i grund och botten handlar om att en miljödomstol bedömt bolagets tillståndsansökan som bristfällig.

Det uppskruvade politiska tonläget som råder kring Cementa och cementförsörjningen gör dock att diskussionen kring den besvärliga situation som uppstått och vilka vägar som finns framåt lämnar en del att önska.

Regeringen vill lösa den akuta situationen, som näringslivet varnar för, genom en snabb och tillfällig ändring av miljöbalken som ska ge Cementa möjlighet att bryta kalk ytterligare ett antal månader. Förslaget har varit ute på en blixtsnabb remissrunda, mindre än en vecka. Nu står regeringen med ett förslag som får bifall från gruv- och byggbranschen, men med en lång rad principiella, juridiska och miljömässiga invändningar från andra håll, många av dem svåra att vifta bort.

Jurister lyfter konstitutionens värde

Allra strävast är nog invändningarna från den juridiska expertisen. Det säger sig självt, den som lite snabbt vill skruva om i miljöbalken och dessutom skickar ut förslaget på en extremt kort remiss, kan knappast heller räkna med några hyllningstexter från juristerna. 

Uppsala universitet kallar remissrundan en chimär, Mark- och miljödomstolen frågar sig om lagförslaget är en del av en utveckling där regeringsmakten griper in i domstolarnas verksamhet och Handelshögskolan saknar en analys av hur det påverkar medborgarnas rättsuppfattning och konstitutionens värde när en verksamhet ges stora undantag. Dessutom saknas, enligt Handelshögskolan, tillräckliga belägg för att förslaget ens kommer lösa de problem man vill lösa – tillgången på cement.

Naturvårdsverket skriver att förslaget behöver kompletteras för att uppfylla EU-rättsliga krav, myndigheten är långt ifrån ensam om att peka på EU-juridiska tveksamheter. SMHI efterlyser en heltäckande beskrivning av förslagets konsekvenser för miljömålen, medan Trafikverket tillstyrker förslaget – märkligt nog utan att med ett enda ord motivera utifrån vilka grunder.

Näringslivet vill ha mer

Från gruv- och byggbranschen däremot får förslaget tummen upp, men får samtidigt kritik för att inte vara tillräckligt långtgående. Det är gott om påminnelser om de tusen- och åter tusentals jobb som är i fara om Cementas produktion stoppar, men man undviker nogsamt att cementkrisen beror på att miljööverdomstolen underkände Cementas underlag.

Branschorganisationen Byggföretagens beskrivning är istället att Cementas omställning till klimatneutral cement "förhindrades av ett lokalt miljötillstånd på Gotland", vilket får sägas vara en kreativ beskrivning.

Rasande miljöorganisation

Från miljöorganisationernas håll är det Greenpeace som står för den mest rasande genomgången. Lagförslaget är "i konflikt med regeringsformen, EU-rätten, tidigare domar i EU-domstolen, myndigheternas krav, Århuskonventionen, miljömålen och kraven på korrekta/sakliga underlag", skriver Greenpeace som anser att Cementa medvetet försatt sig i den situation som uppstått och nu använder sin dominerande ställning för att pressa regeringen.

Återstår att se hur debatten går när regeringens lagförslag väl når riksdagen, för här finns frågor som bör diskuteras. Men det står samtidigt klart att det återstår många avsnitt i serien om den svenska cementförsörjningen, en serie som sannolikt kommer få flera oväntade vändningar.

 

johanna@altinget.se