Myndigheter underkänner regeringens nödåtgärd för Cementa
(Foto: Karl Melander/TT)
En av regeringens skräddarsydda lösningar för Cementa är att förenkla tillståndsprocessen för att leda bort grundvatten från kalkstenstäkterna. Men myndigheterna sågar förslaget och Naturvårdsverket påpekar att upplägget till och med riskerar att komplicera processen.
När Cementas tillstånd för kalkbrytning på Gotland löper ut den sista oktober, så löper även tillståndet ut för att leda bort grundvatten från täkterna. En av regeringens nödåtgärder för bolaget, i väntan på att rättsprocessen ska bli klar, är att tillfälligt förenkla tillståndsprocessen för att kunna leda bort grundvatten från en kalkstenstäkt. Syftet är, enligt regeringens promemoria, ”att utrustning och infrastruktur inte skadas i väntan på prövningen av ett förnyat täkttillstånd”.
Men förslaget på en förordningsförändring, som miljödepartementet skickade ut på en blixtremiss, får allt annat än godkänt. Tunga myndigheter sågar det juridiska upplägget, miljöorganisationerna är kritiska och Cementa anser att förslaget bör gälla minst tre år framåt – inte endast ett år.
”Även om Cementa, parallellt med den pågående processen i Högsta domstolen, under hösten 2021 ger in en ansökan om några års brytning och länshållning, är risken överhängande att ingen av dessa processer har avslutats hösten 2022.” skriver bolaget.
Ska räcka med anmälan
Idén från regeringen är att ta bort kravet på tillståndsplikt, och istället införa en anmälningsplikt. Men såväl Länsstyrelsen på Gotland som Naturvårdsverket påpekar att även en process med anmälningsplikt sannolikt kommer kräva omfattande underlag.
– Bara för att man inför anmälningsplikt istället för tillståndsplikt är det inte säkert att det går så snabbt och geschwint, säger Eva Nilsson, miljöjurist på Naturvårdsverket till Altinget.
Kan ändå sluta med tillståndskrav
Länsstyrelsen på Gotland och Västra Götaland samt Vattenmyndigheten Södra Östersjön lyfter alla i sina yttranden att tillsynsmyndigheten ändå måste göra en bedömning om verksamheten har en stor miljöpåverkan – om svaret är ja, då krävs en regelrätt tillståndsprocess. Den bedömningen kan inte länsstyrelsen/tillståndsmyndigheten låta bli att göra, eftersom det styrs av EU:s MKB-direktiv, betonar Vänersborgs tingsrätt i sitt yttrande.
Även Naturvårdsverket resonerar delvis kring frågan i sitt remissvar. Eva Nilsson påpekar att regeringens förslag därmed kan göra att processen tar ännu längre tid.
Civilrättsliga tvister kan inte avgöras i ett anmälningsärende. Naturvårdsverket påpekar även att regeringen vare sig tar upp i promemorian hur man avser att hantera eventuella civilrättsliga tvister, då dessa inte kan avgöras i ett anmälningsärende, eller överklaganden.
Naturvårdsverket: ”Påpekar vad som kan hända”
Trots de omfattande invändningarna och påpekandena om promemorians brister, så gör Naturvårdsverket vare sig tummen upp eller ned.
– Vi säger ju varken ja eller nej, utan är lite neutrala. Men vi påpekar ändå vad förslaget kan innebära och vad som kan hända, säger Eva Nilsson.
Beslutskedja: Anmälningsplikt för att leda bort grundvatten från kalkstenstäkter
En av regeringens skräddarsydda lösningar för Cementa är att förenkla tillståndsprocessen för att leda bort…
Läs mer2021
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2021
Efter IPCC-rapporten – så långt räcker svensk klimatpolitik
Oklar tidsplan för regeringens blixtändring av Miljöbalken
