”Den fria tilldelningen är det viktigaste verktyget för att motverka koldioxidläckage”
Det är olyckligt att Jakop Dalunde och Karolina Skog (MP) inte noterat hur viktig den fria tilldelningen är för att den svenska industrin ska kunna fortsätta ställa om och vara ledande i arbetet ur fossilberoendet. Det skriver Jernkontorets Helén Axelsson i en replik.
Jakop Dalunde och Karolina Skog (MP) skriver den 23/3 i Altinget om den gränsjusteringsmekanism för klimatrelaterade utsläpp som diskuteras inom EU och där EU-kommissionen kommer att lägga ett förslag på utformning till sommaren 2021.
Vi välkomnar justeringen
När Europaparlamentet nyligen röstade om sin resolution, ”Towards a WTO-compatible EU carbon border adjustment mechanism”, gjordes viktiga justeringar i rapporten som förtydligade att en gränsjusteringsmekanism kan komplettera, men inte ersätta, den fria tilldelningen av utsläppsrätter.
För att eliminera de stora utsläppen krävs både teknikutveckling och betydande investeringar för att implementera den nya tekniken. Det behöver också finnas tillgång till fossilfri energi och råvaror vilket också ställer krav på samhället vad gäller till exempel elförsörjning och tillståndsprocesser. Under tiden som den utvecklingen sker så behöver företagen vara konkurrenskraftiga både inom EU och på den globala marknaden.
Jernkontoret välkomnade därför justeringen av resolutionen, eftersom vi hela tiden framfört att om EU beslutar att införa en gränsjusteringsmekanism, så ska det vara ett komplement till den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Inte minst eftersom den fria tilldelningen är det viktigaste verktyget för att motverka koldioxidläckage.
Olyckligt av MP
Det är olyckligt att Dalunde och Skog inte noterat hur viktig den fria tilldelningen är för att den svenska industrin ska kunna fortsätta ställa om och många gånger leda arbetet ur fossilberoende.
Behövs möjliggörande politik
Syftet med att lägga en klimatkostnad på importerade varor är att motivera länder utanför EU, som exporterar till EU, att höja ambitionerna i sitt klimatarbete, men också att utjämna prisbilden på den europeiska marknaden. Ett förslag om att ersätta den fria tilldelningen med en gränsjuteringsmekanism skulle slå hårt mot europeisk industri och snarare motverka investeringar och teknikutveckling hos redan ambitiösa företag. Företag vars utveckling höjer ribban för hela industrier.
En gränsjusteringsmekanism skulle förvisso kunna höja priset på importerade produkter och med det minska prispressen på EU-marknaden och därmed ge något bättre villkor för en del av det som produceras inom EU. Men om EU samtidigt skulle minska den fria tilldelningen av utsläppsrätter så blir det, i ett slag, avsevärt dyrare för allt stål som produceras i Europa, vilket påverkar konkurrensen negativt inte minst för det stål som exporteras från EU till övriga världen.
Den politik vi behöver nu ska vara möjliggörande och stödjande, inte kostnadsdrivande och begränsande.
Dålig lagstiftning kan inte försvaras
Förändringar krävs om biologisk mångfald ska bevaras
