Förändringar krävs om biologisk mångfald ska bevaras
Djupgående förändringar krävs av svenskt skogsbruk om vi ska kunna bevara biologisk mångfald. Vi välkomnar en dialog om hur ett nytt sätt att förvalta skogen ska se ut, skriver WWF och Naturskyddsföreningen i en replik.
Af Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen
Se undertecknarna i rutan nedan
När Skogsindustrierna nyligen lanserade sin rapport om skogens biologiska mångfald sträckte vd Viveka Beckeman ut handen för en konstruktiv dialog. Vi tar gärna Skogsindustriernas utsträckta hand. Vi ser att stora förändringar behöver ske inom skogsbruket och vill inget hellre än att det anpassas efter de gränser som naturen själv sätter. Men för det krävs krafttag och en vilja att förflytta sig från business as usual till ett hållbart nyttjande av skogsekosystemet.
Om skogsindustrin vill anta den utmaningen så välkomnar vi det.
Enas om utgångsläget
Det är utmärkt att Skogsindustrierna vill sätta upp egna mål om att alla nationellt förekommande arter ska kunna fortleva i enlighet med miljökvalitetsmålet, vilket är en förutsättning om vi ska klara att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Det är ett faktum att flera hundra hotade skogslevande arter fortsatt påverkas negativt av avverkning. Dessa arter kommer inte kunna fortleva med mindre än att deras livsmiljöer bevaras och restaureras. Livsmiljön behöver också förbättras för många arter som fortfarande är vanliga såsom marklav och risväxter.
Det är också positivt att Skogsindustrierna vill ha en faktabaserad och konstruktiv dialog. För att mötas och diskutera vägen framåt måste man veta var man befinner sig. Därför måste vi först enas om utgångsläget, det vill säga tillståndet i skogen, i en vetenskapligt grundad dialog.
”Två enorma utmaningar”
Vi står inför två enorma utmaningar som båda har en tydlig koppling till skogen och hur den brukas: Krisen för den biologiska mångfalden samt klimatförändringarna. Dessa frågor är tätt sammankopplade och behöver lösas parallellt.
Klimatförändringarna kommer att innebära allt större påfrestningar på skogen, vilket de senaste årens insektshärjningar tydligt visar. Under 2018 och 2019 dödades fler granar av granbarkborrar än under de tidigare 50 åren sammantaget, till ett värde av 35 miljarder kronor. Ett tydligt tecken på ett akut behov av en ekosystemansats där skogen brukas med utgångspunkt att arbeta med naturen för att minimera risker. Detta synsätt är ännu i sin linda i Sverige.
För att möta klimatförändringarna måste skogsbruket tänka om och börja skapa variationsrika, motståndskraftiga skogar med en rik biologisk mångfald. Detta kommer också löna sig ekonomiskt.
Frågan är inte om – utan hur
Frågan är inte längre om skogsbruket måste förändras, utan hur skogsbruket ska kunna anpassa sina metoder för att bevara den biologiska mångfalden. Skogsindustrierna beskriver läget som att det går åt rätt håll, men att mål och bedömningsgrunder behöver förändras. Men våra miljömål ska inte anpassas till dagens skogsbruk, dagens skogsbruk måste anpassas för att nå målen.
Det vi uppfattar från Skogsindustrierna är att förbättringar ska ske inom ramen för dagens skogsbruksmodell. Men här krävs ett helhetsgrepp med mer djupgående förändringar där svenskt skogsbruk ställer om och tacklar utmaningarna från grunden. Vi befinner oss vid ett vägskäl där klimat, biologisk mångfald och även lönsamhet talar sitt tydliga språk: Vi behöver ett nytt sätt att förvalta och nyttja skogen. Vi välkomnar en dialog om hur ett nytt sätt att förvalta skogen ska se ut.
”Den fria tilldelningen är det viktigaste verktyget för att motverka koldioxidläckage”
Cogito: Vi har inte tid med missförstånd om tillväxten
